Åke Danielssons gamla bilskrot vid Kyrkö mosse har blivit omtalad i pressen (Nostalgia 3/97 samt 6/99) och eftersom dess framtida öde inte är alldeles klart; miljö och byggnadsnämnden i Tingsryd vill rensa området medan lands- antikvarien vill få området K-märkt, så har jag tyckt att det skulle vara roligt att få se den innan den eventuellt försvinner….

Mitt i skogen i ett nästan trollskt ljus uppenbarade sig skroten…och då Tobias Lindbäck med fru besökte mig på mitt sommarställe norr om Västervik under semestern, så kom förslaget upp att det kunde vara en lämplig dagsutflykt.

Inte så mycket VW:s, men gott om andra 30-, 40-och 50-talsbilarTobias hade läst om den i en broschyr som OK/Q8 hade gett ut med tips om udda utflyktsmål i Sverige. Olyckligtvis hade han inte broschyren med sig men vi bägge ”visste” att Ryd, som samhället heter, skulle ligga söder om Kalmar och en bit in från E22:an, så vi tänkte; hur svårt kan det vara att hitta?

Då vi passerat Kalmar och börjat att titta i kartboken, blev det uppenbart att Ryd är ett väldigt populärt ortsnamn i södra Småland med omnejd, det fanns åtminstone ett halvdussin att välja på.

Tidig pickupVi lät oss dock inte nedslås utan siktade in oss på det vi trodde oss veta vara det rätta – det visade sig bestå av två hus i ett vägskäl samt ett avsides beläget grustag och lokalbefolkningen såg hemskt oförstående ut när vi förklarade att det väl borde ligga en bilskrot i närheten.

Mossa verkar trivas i dynor från VW:sLösningen blev att leta på en OK/Q8-mack och skaffa ytterligare ett exemplar av broschyren – en snabb titt visade att vi var ca 8 mil fel och letade; rätt plats är det Ryd som ligger ca 1.5 mil väster om Tingsryd (som denna resa endast är ihågkommet för de sämsta pizzor som någon i sällskapet ätit de sista tio åren).

En tidig Volvo DuettVäl framme blev det väldigt uppenbart att idén att ta med gummistövlar var den bästa på hela dagen – bilarna ligger huvudsakligen ute på en mosse och vägen som leder in, har nog inte varit underhållen på ca 30 år. Nederbördsbidraget från den regniga sommaren år 2000 gjorde inte det hela mer lättframkomligt.

En viss försiktighet rekommenderas eftersom man bröt torv på platsen under kriget och under en del släta ytor, bevuxna med gröna växter, finns inget annat än vatten…

Skrotens nyaste bil, en VW K70. Notera att 'sjön' i förgrunden faktiskt är infartsvägen....Antalet VW på skroten var inte påfallande stort, en tidig pick-up, några ovalrutor samt typ 1:or och 2:or från ca sent 50-tal.

När det gäller delar finns egentligen ingenting att hämta utan man kan snarare se skroten som en exposé över femtiotalets europeiska småbilsmarknad med en mängd saligen avsomnade märken.

En flitig ovalruteägare i sällskapet kom dock hem med ett gummiskydd till stoppet till baksätets ryggstöd.  Den som råkar vara i närheten, eller redan från början vet vart han ska,  rekommenderas ett besök. För oss som inte uppfyllde någondera av kriterierna, blev vår lilla dagsutflykt 60 mil.

/ Claes Ericsson


| Till startsidan | Inledning | VW:s historia | VW galleri | Reportage | Länkar | Uppdateringar | Gästbok |
| Vem är jag? | Mina bilar; 57:an | Mina bilar; 67:an | Mina bilar; Ghian | Maila mig |