Renoveringen av 67:an – Karossen
Plåtpesten har fått ordentligt fäste i karossen.Det var här jag körde mejseln genom kanalen och insåg att allt inte var så bra som jag hoppats.Alltsedan jag på flera ställen kört en skruvmejsel genom värmekanalen när jag skulle lägga elkablarna på plats för extramätarna, har jag misstänkt att karossen inte är så fin. Att bilen sett finare ut än vad den i själv verket är har emellertid stått klart ganska länge.

Tidigare ägaren har lackerat om den och låtit rostlaga kanalerna på, låt oss kalla det, snabbt verkstadsmässigt vis (läs; ny plåt tryckt utanpå den gamla och fastpunktat). Det ena positiva var väl att karossen inte vad fastsvetsad i bottenplattan och det andra att rosten i stort sett inskränkte sig till just värmekanalerna.

Bakkant på högra värmekanalenRost rost rost....Vis av erfarenhet (?) väntade jag med att beställa plåt tills rostangreppets omfattning stod klart för mig. Jag hoppades in i den längsta att det skulle räcka med att byta bottenbiten som skruvas i plattan samt sidobiten som fotsteget skruvas i.

Jag insåg dock snabbt att jag skulle kunna rädda stora delar av kanalens överdel, men till priset att mycket jobb. Så hellre än att lappa ihop tröskeln med småbitar bestämde jag därför att köpa de kompletta trösklar/värmekanaler som finns. Båda värmekanalerna borrades/kapades/sågades således bort, men innan detta gjordes stagades dörröppningarna med kryss i rör för att alltsammans inte skulle sänka ihop.


En hög med bortkapad rostig plåt.Det finns också olika varianter på värmekanaler, och jag valde den ”tomma” kanalen utan separata värmerör inuti kanalen och utan anslutningar. Detta både därför att den har rätt form och därför att jag ändå inte har för avsikt att ha värme i bilen mer.

Här har hålen för ebersprächern svetsats igen.Förutom att kanalerna kräver mycket arbete har jag haft ett digert jobb med att svetsa igen otaliga gamla skruvhål samt de jättehål som kapades upp för Ebersprächern som nu inte kommer att användas.

Dörrarna var också ett kapitel för sig. Det såg himla fina ut, men förardörren hade ett rosthål mitt på spegeln vilket jag tyckte vad besynnerligt. Efter samtal med S-O Brorsson fick jag emellertid klarhet i detta.

inpassning av värmekanal.Tydligen har man från fabrik gjort en miss när man utformade den ljudisolerande asfaltsliknande mattan som sitter limmad på insidan. Den släpper i ovankant på mitten och bildar en ficka där vatten kan samlas, och efter några år när naturkrafterna fått göra sitt kommer hålet som ett brev på posten. Detta skall tydligen vara unikt för 67:orna. Det tragiska är att dörren var jättefin för övrigt.

Inpassning av värmekanal. På bilden syns även de nyinköpta dörrarna.Passagerardörren var däremot mycket sämre och en snabb raid med varmluftspistol och stämjärn avslöjade att den lappats i underkant mot dörrgångjärnen och jämnats till med ett tjockt lager spackel. Kul. Dessutom var en stor del av kanalen där tätningslisten sitter samt bakre hörnet på insidan under dörrpanelen rostig.

Jag insåg då att det skulle vara mycket enklare att försöka hitta åtminstone en fräsch vänsterdörr även om jag insåg att en högerdörr nog också behövdes. Jag drog mig nämligen för att börja svetsa igen det rosthål som fanns mitt på dörrspegeln, som är det sämsta stället man kan önska, om man nu inte tycker att det är skoj att rikta plåt förståss.

Jag sökte efter fina dörrar ett bra tag utan någon större lycka, men till slut kom David Lindblad från Luleå till min undsättning och kunde via bussgods skicka två mycket fina dörrar plus en tank utan hål för Ebersprächern till mig. Tack och bock för det.

Vidare till nästa del i renoveringen 


| Till startsidan | Inledning | VW:s historia | VW galleri | Reportage | Länkar | Uppdateringar | Gästbok |
| Vem är jag? | Mina VW:s; 57:an | Mina VW:s; 67:an | Mina VW:s; Ghian | Maila mig |