En sida om vår livsmiljö
det livsuppehållande systemet Gaia.
Tänkvärt:
Då matjord planteras med gran förstörs jordmånen för all framtid eftersom all humus urlakas och jorden blir näringsfattig - podsol. Denna process är irreversibel, dvs den matjord våra förfäder skapat och förädlat går för alltid förlorad. Matjorden är mänsklighetens viktigaste kapital. Det är en historisk skandal att detta idag sker med statligt stöd, och våra barn kommer att gråta över våra politikers dårskap.
....och vår tids sirener har förstått,
att du också dras till ljud som stör dig, och förnekar livet som du fått......
- Ola MagnellSirener var i folktron en slags havsväsen som med sin skönsång lurade sjömän i kvav.
är en tanke som bl.a. har beskrivits av författarna Lovelock och Martinus. Så här återges detta i boken "Gaia - Planeten Jorden" av Lovelock: Gaia som jag ser henne är ingen småfjollig mamma som tolererar vilket ohyfsat beteende som helst. Inte heller är hon någon skör och bräcklig liten fröken som hotas av den brutala mänskligheten. Hon är hård och bister, håller alltid världen varm och bekväm för dem som följer reglerna, men avlivar obönhörligt de organismer som överskrider dem. Hennes (för människan) omedvetna mål är en planet som lämpar sig för liv. Står människorna i vägen för detta kommer vi att elimineras med ett lika litet mått av medkänsla som datorhjärnan i en interkontinental raket har för det som utgör dess mål. (slut citat) Inte många människor förmår idag uppfatta denna känsla som verklig. Jordmänsklighetens öde kommer därför att bli bistert. Enligt Martinus är det frågan om en födelse i smärta. Det som skall födas är en ny människa, med förståelse för alltet - inte bara det materiella. Jordmänskligheten skall snart födas till kosmiskt medvetande. Hur lite anar inte den ännu ofödde om vad som väntar och vilka regler som egentligen gäller .....
Sammanfattning:
• Oljan är på väg att ta slut i världen
• Biobränsle erbjuder ingen lösning för transportsektorn• Oljekommisionens rapport har varit vilseledande
• Samhället befinner sig i en förnekelsefas, som måste övervinnas
• En samhällsomställning måste snarast inledasDessa fem teman berör texten nedan
Sveriges energipolitik bygger på ett grundläggande felsteg - tron på biobränslets förmåga att ersätta dagens fossilförbrukning. Detta har ännu inte genomskådats av allmänheten, men sanningen börjar nu långsamt bli uppenbar. Agroetanol AB i Norrköping talar om svår konkurrens från Brasilien, trots statliga subventioner. Är det möjligen något här som man inte törs erkänna?
Blir lönsamheten bättre när fossila bränslet stiger i pris? Det är precis tvärtom - då stiger kostnaderna för hela produktionskedjan, i samma takt som oljan. Det är innebörden av emergi-begreppet som förklaras nedan.
"A world addicted to oil"
Medan massmedia, politiker och allmänheten idag oroar sig för globala uppvärmningen, med en tidshorisont på 10-50 år, borde vi kanske vara lika oroade över energibristen. Inom ett fåtal år kommer villkoren för vår civilisation att radikalt försämras, då energibristen börjar påverka alla och envar. Priset på drivmedel kommer att stiga rekordartat, utan möjlighet för regering eller någon annan aktör att hindra utvecklingen. Fram till dess sover våra makthavare och därmed också det Svenska folket vidare i likhet med Törnrosa.
Allmänheten har en dålig förståelse för hur viktig oljan är för allt i vår ekonomi. Det finns gott om personer som resonerar så att när oljan blir dyr så blir alternativen billiga. Det är helt fel. Vad man inte tänker på då är att när oljan blir dyr så blir ALLT dyrare eftersom den påverkar nästan allt i det moderna samhället. Framställning av biobränsle är inget undantag.
Krisberedskapsmyndigheten
Mitt brev till KBM
Dessförinnan, på höstkanten, då arbetet med Årsrapporten förmodligen pågick, skickade jag flera detaljerade brev och betonade hur centralt vårt beroende av olja är för vår säkerhet. Jag anser KBM's uppgift vara att påtala för Regeringen och Svenska folket den typen av faror. Vad betyder annars 'krisberedskap?' Läs istället vad de själva anser:
Robert Limmergård 's inställning eller Nils-Olov Nilsson's
Slutsatsen är alltså att KBM inte tar något ansvar för rikets säkerhet, utan hänvisar till STEM, som jag beskriver längre ner på denna sida. Varför finns KBM som myndighet, kan man undra? Varför varnar de i sin rapport för t.ex. pandemi, men inte för oljebrist?
"Om detta bör vi inte tala - Det kan sprida panik!" sagt av de som har till uppgift att sörja för vår kommunala miljösäkerhet! På den lokala kommunala nivån (Agenda21) är förnekelse även där, ett sätt att hantera problemet. Det är märkligt att de vill tysta ner debatten, för att det annars skulle utbryta PANIK, enligt deras egna ord! Kan man komma närmare ett struts-beteende?
Kommer verkligen dessa nuvarande makthavare, och som nu har vårt förtroende att utforma samhället i det som kallas ansvar, till vår undsättning när situationen blir allt mer kaotisk?
!!!
Det är ett vanvett att vi inte nu, när vi fortfarande har tämligen gott om olja, påbörjar den omställning som förbereder landet på ett annat tillstånd. Stoppa LRF's tro på centralisering och skapa mindre odlingsenheter! Ställ om företagen till att inte tänka "just in time"! Det är en snara runt vår hals, och snart faller stolen under oss!
Detta torde myndigheterna förstått för länge sedan, men de tiger för att inte oroa det mäktiga näringslivet och den stabila ekonomin.
Hur kan jag påstå att oljan är på väg att sina?
En bra analys bör utgå från att bedöma sammanlagda exportförmågan hos de länder som idag exporterar. Man tar också hänsyn till den takt i vilket nya källor upptäcks (numera c:a 25% av produktionen).Man skall också komma ihåg att teoretiskt hälften av jordens ursprungliga olja finns kvar, så är det den besvärligaste delen som återstår. Lönsamheten minskar allt mer ju svårare det blir att få upp det ur marken.
Grafen visar den produktion som förmodas finnas för export till världens nettoimportörer av olja. Konsumtionen som inte visas här, är en starkt växande kurva, som domineras av Indien och Kinas tillväxt. Kurvorna går åt olika håll.
Den senaste ekonomiska krisen och dess dämpande effekt på världsekonomin, har gjort att detta grundläggande samband för vårt samhälles nuvarande utformning, hamnat i medial skugga. Men det förändrar givetvis inte dess betydelse. Vi är bara tillfälligt mer omedvetna.
Den troliga utvecklingen när oljan sinar, är att den energihungriga världen börjar tillverka syntetisk olja ur kol. Det är det miljömässigt sämsta vi kan göra. Men att dra ner på förbrukningstakten är en helt omöjlig tanke för flertalet.
Men koldioxidlagring i berg, fungerar inte det? Det är detsamma som att sopa skräp under mattan. Det försvinner givetvis inte för att vi begraver det en tid. Har vi någonsin hört talas om helt sprickfri och tätt berg? Den typen av "lösningar" framförs på allvar för att vi ska slippa ta tag i den svåra frågan om att ändra vårt beteende.
En samvetsfråga: Hur reagerar du som läser och har förstått det jag säger? Är det fantasier, eller något du personligen bör bry dig om? Är det något som du lämnar till andra att hantera? Du har väl så mycket att sköta för din egen del? Förmodligen har du också betalt för att ägna din tid åt något helt annat och viktigare?
Du som i likhet med Al Gore's groda, sitter kvar i poolen och känner att allt kommer att vara som det alltid har varit?
Här är tre förslag -
1 En snabbkurs i ämnet: Jonas Dahl
2 Det finns gott om undersökningar, för den som har mod att läsa. Här är ett svenskt debattforum, med många bra och insiktsfulla inlägg: Stockholm oilawarnessgrupp
3 Jag har även översatt en artikel av David Goodstein, Caltech: "Slutet på oljeåldern", som ger en del bakgrund från ett USA-perspektiv.
För hushållen är två energi-användningar centrala:
• Uppvärmning av hus
• Fordonsbränsle
För fordon är situationen svårare, när en ersättning för oljan skall hittas. Världens bilindustrier har ett intensivt forskningsarbete på gång men för Svensk del är det främst dessa alternativ till energibärare som brukar nämnas:• Bioetanol
• DME ('biodiesel')
• BiogasEn metod för framställning av energibärare måste innebära att utbytet (Energi ut/Energi in) är rimligt stort (t.ex. =4). Ett förhållande =1, innebär att fabriken inget kan leverera, utan all energi förbrukas vid framställningen. Då är processen meningslös.
Dessutom måste ALLA försteg räknas in i den satsade energin, dvs såddarbete, skörd, transport och process. Man måste även räkna in ev gödning, maskindrift, underhåll och framställning av maskinerna - som naturligtvis kräver sin energiinsats och är en förutsättning för att kunna leverera. Man måste räkna in maten till de som arbetar på fabriken, osv.
Detta synsätt kallas EMERGI (M=minne)
Allt som inte är solljus, vind och vatten, sk flödande källor, måste värdesättas och ingå i förutsättningen för långsiktig framställning. Gör vi inte det, kommer naturlagarna (termodynamiken) att hindra en långsiktighet. Då spelar det ingen roll alls hur mycket pengar vi än spenderar.
"There is no such thing as a free lunch".
Begreppen emergi - entropi och exergi
För den som vill studera Emergi-beräkningar närmare finns en studieplats här.
Om Energinyttan (Rapport från SLU Uppsala. Se tabellens värden för EYR - Emergy yield ratio=EROEI)
STEM anser det tydligen inte värdefullt att forska vidare på energinytta, eftersom en ansökan har lämnats utan kommentarer.
Vissa personer menar att i Brasilien är energinettot högre (mer tropiskt klimat) och är därför en lösning för oss i Sverige. Är det verkligen rimligt att i en värld av krympande energiresurser, skall vi i Sverige leva av energi framställd i tredje världen som de själva behöver? I praktiken kommer allt bränsle att tas om hand av det betydligt mer energihungriga USA? Det är fullständigt orealistiskt att vi ska kunna importerat Brasiliansk etanol. Dagens förhållanden kommer ju att radikalt ändras, då energitillgången krymper. Internationell handel kommer givetvis att påverkas till vår nackdel då oljan stiger i pris.
Det finns en annan minst lika allvarlig invändning till storskalig bioetanol-framställning:
Odlingsarealen???
Kommer skogen att räcka till för de enorma mängder bränsle som vi idag kräver? Vi har bara en landareal som inte blir större för att behovet blir mångdubbelt större.
Även om Sverige är lyckligt lottat när det gäller skog, är det långt ifrån självklart. En omfattande studie av Jean-Francois Larive nedan, menar att på EU-basis kan vi klara ca 10 % av dagens förbrukning med energiskog. Hur resten av vår förbrukning skall klaras är ovisst.
Eftersom vi är solidariska medlemmar i EU kan vi räkna med att Sverige måste dela med sig till övriga Europa vid ev. brist. Vi har ju avsagt oss den nationella suveräniteten och det är omöjligt att backa nu, enligt Göran Persson.
Larives resultat presenterades vid en konferens i Stockholm vid NOG (Nätverket Olja-Gas) i november 2006. Här visas bara sid 48 på den mycket komplexa och omfattande studien. Men det är uppenbart att förhoppningarna att biobränsle skall kunna ersätta dagens fossilbränsle är utsiktslösa. De två senare staplarna i bilden, avser en teknik (vätgas) som ännu är långt ifrån färdigutvecklad, och det är osäkert om det är praktiskt möjligt att genomföra. Vätgas består av den minsta molekyl som existerar och problem med inneslutning och hantering av gasen är bara ett av de enorma problem som återstår att lösa.
Oljekommisionen tillsattes av den förra regeringen under Göran Persson, för att inför valet 2006 göra en bedömning av vår framtida energipolitik. Med Stefan Edman som generalsekreterare, gav gruppen en positiv bild av bioetanolen som en export-teknik för Svensk del. Utgående från denna "analys" har nu satsningar gjorts, t.ex. vid företag i Norrköping, i Uppsala och i Örnsköldsvik, liksom utveckling av etanolbilar.
Problemet var bara att rapporten inte innehöll någon verklig analys av förutsättningarna. Det var en politisk dröm om hur det borde vara och ett försök att vinna valet på denna dröm.
"Ett utlåtande beträffande den förra olje-kommissionens arbete och förslag till riktlinjer för en kommande", beskriver hur oljekommisionen (våren 2006) kom att få en felaktig inriktning, med partsintressen som ger Svenskt näringsliv fel signaler. Min slutsats är att oljekommisionen är farlig och måste göras om.
Tolka Tidens Tecken
Jag hör "kloka" ord på TV idag (19 feb 2007). Det är en hearing i riksdagen om den framtida trafiksituationen i Storstockholmsregionen. På frågan om några andra framtidscenarios studeras, än den förmodade befolkningsökning mellan 200 - 500 tusen på tjugo år, kan man inse att några återhållsamma alternativ icke existerar. Därför behöver trafiken i Stockholmsregionen stödjas med ett stort antal miljarder, vilket inte kan finansieras regionalt, dvs det skall betalas av även resten av landet. Det anses självklart. Stockholm är ju landet motor mot ett allt högre välstånd. Och bränsle för transport finns givetvis i obegränsad mängd! Fortsatt centralisering är det enda tänkbara!
Statens Energimyndighet STEM De som framför allt borde känna ett ansvar för framtidens energi och samhällets utveckling är STEM, Statens Energimyndighet i Eskilstuna. Där finns den överblick och styrande makten över Sveriges energipolitik som kan förändra. De borde vara medvetna om den hotande krisen, men tar inte detta ansvar för samhället. Istället sitter de avvaktande, och inväntar den dag då allting rämnar. Den tidpunkt då det katastrofala läget inte längre kan döljas för allmänheten. Jag har vänt mig till Urban Bergström - ansvarig för Sårbarhets och Uthållighetsfrågor.
Mitt brev till STEM
Svaret från Urban B med figur i hans svar
Anmärkningsvärt är t.ex. att Urban nämner: "ingen jag hittills sett tror dock att biodrivmedel mer än kanske till max 50 % skulle kunna ersätta oljan". (Kommentar: Enligt NOG och Larive är det istället 10% som gäller!).
Om STEM nu har denna insikt, varför ska vi i så fall vänta med en omställning av vårt näringsliv till en sådan lägre förbrukningsnivå? Det är verkligen inte frågan om någon liten åtgärd. Det kommer att ta många decennier. I allt väsentligt innehåller Urbans svar, en förhoppning om att tekniken skall lösa problemet åt oss i framtiden. "Business as usual".
Det är här den gordiska knuten ligger idag. Regeringen kommer inte att göra något på eget initiativ, så länge inte STEM säjer något allvarligt. Vågar vi verkligen lita på att Urban gör en sund bedömning åt oss som inte innehåller några obehagliga överraskningar? Kommer STEM's personal att kunna kompensera oss, om dagens prognoser visar sig helt otillräckliga? Hur kraftiga indicier behövs för att STEM skall reagera?
ATT FÖRÄNDRA LIVSSTIL
Den senaste tidens ökande oro för klimatförändringar har i viss mån förändrat miljödebatten. Vi möter nu allt oftare krav på att människorna måste förändra sin livsstil medan fokus idigare framför allt låg på teknisk utveckling. Vad menar man då med förändrad livsstil?
Aftonbladet har i en artikelserie frågat riksdagspolitiker om deras syn på miljöhoten. En av frågorna gällde om de anser att vi måste förändra vår livsstil. Praktiskt taget alla svarar ja. Men, när de sedan förklarar vad de menar med denna förändring är vi tillbaka på ruta ett. De förändringar man förespråkar handlar mer om teknik än om levnadsmönster. Förutom de vanliga uppmaningarna om att åka kollektivt och att använda lågenergilampor var praktiskt taget alla överens om att stimulera till ökad användning av "miljöbilar". Någon definition på miljöbil finns inte men en sak är säker, dess inverkan på CO2-utsläppen är marginell i förhållande till de minskningar som klimatforskarna kräver.
Den mest effektiva vägen för att minska växthusgaserna är att minska våra behov av att transportera oss själva och diverse gods fram och tillbaka över land och riken. Då först kommer det handla om att förändra livsstil!
Bengt SöderbergFör att medvetandegöra för var och en, på ett individuellt plan, vilken CO2-belastning man utgör, i och med matval och hushållning med energi, utvecklas nu verktyget MENUTOOL av Annika Karlsson-Kanyama. Med dess hjälp kan man se hur ett matrecept översätts till miljökostnad. Med detta kan var och få en uppfattning om hur "miljövänlig" man är i sitt sätt att leva.
Vår livsstil måste ändras i grunden. Slowsociety, är en rörelse som stöder den livsstil som är nödvändig för ett hållbart samhälle. Att lämna dagens fokus på maximal produktion där vi säljer vår tid, till att inse att vår tid och vårt liv tillhör oss själva.
Även samhället måste byggas utifrån ett nytt tänkande. I England finns Transitions towns som gör just detta. När får Sverige sin första Övergångsstad?
Förutom transporterna, kan vi faktiskt även sluta upp att vara köttätare. Det är vårt industrialiserade sätt för framställning av köttet som är boven. Konstgödsel i mängd, som slösaktigt förbrukar fosfor t.ex. - en för växtligheten nödvändig resurs som snart är förbrukad och utspolad i havet.
Färre biffar snabbaste boten mot växthusgas: 070219 Svd
Vårt behov av att äta kött, påstås av FN's organ FAO vara mer CO2-befrämjande än hela transportsektorn!
Kanske är det nu dags för vårt kannibalistiska samhälle att inse att köttätarnas tid är över?
Detta stod i Östgöta-Correspondenten den 2 november 2006:
De rika gillar mat, golf och att resa.
Mer än varannan miljonär åker på utlandssemester en gång per kvartal och var tredje unnar sig en utlandsresa en gång i månaden. Det framgår av en undersökning som miljonärstidningen Connoisseur har gjort.
Jag skrev en debattartikel i ÖC, juni 2006, som du hittar här. Ingen enda människa hörde av sig med anledning av artikeln. Vi lever i den djupa sömnens tid. Varför oroa sig?
Bengt Söderberg har skrivit många utmärkta texter som bl.a. handlar om förnekelsen, om att inte vilja veta.
Till dig som läser detta: Skriv under hans manifest om Tillväxtens dödsdans! Vi behöver höras!
På webbsidan finns en mängd artiklar som alla är lika angelägna.
Insikten
"A world addicted to oil" säger ASPO. Att få en narkoman att upphöra med sitt missbruk är inte lätt.
Den ofrånkomliga och oundvikliga konsekvensen är att vi måste radikalt förändra vår livsstil och våra konsumtionsmönster. Dock - alla drar inte den slutsatsen Det finns de som anser att vi ska dra på gasen istället. Full fart in i bergväggen. Att roffa åt sig vad man kan så länge festen vara. Rikast när man dör - vinner väl?
Vi måste sluta åka flygplan kors och tvärs i världen. Vi får sluta använda fordonstransporter som vi gör idag. Vi får sluta slösa med resurser som t.ex. papper, plast och elektronik. Vi får organisera det lokala samhället, så att vägen från producent till konsument minimeras. Lantbruket måste styckas upp i mindre enheter som bygger på kretslopp.
Gissningsvis kommer 50% av befolkningen att ägna sig åt jordbruk. Är det en sämre tillvaro än idag? Jag tror inte det. Men den är annorlunda med andra livskvaliteer. En värld där människan lever närmare naturen utan att föröda den. Det kommer att innebära fördelar som vi idag inte anar.
Permakultur - vår framtid Den värld vi vant oss vid, med ständigt ökande välfärd, och därmed ökande uttag av jordens ändliga resurser, går oundvikligen mot sin undergång. Det känns overkligt för de flesta, som inte i sin fantasi ännu behandlat livets kommande villkor.
Det blir en smärtsam omställning och den viktiga uppgift vi har idag är att redan nu bereda oss på denna framtid. Hur kommer den att se ut? Vad blir väsentligt, och vad blir det inte? Det kommer att omfatta alla samhällets delar och hela jordklotet.
Bilder & Motbilder - Ett framtidsscenario för den närmsta tiden.
Efter oljetoppen av Hillevi Helmfrid och Andrew Haden (doktorand hos Torbjörn Rydberg) har skrivit en väl genomarbetad och viktig framtidsstudie.
Alternativa bilder av framtiden finns, och måste få uppmärksamhet, t.ex:Folke Günther som skriver om ruralisation, dvs samhällets ombyggnad till ett lokalt samhälle med möjlighet att bära den nödvändiga försörjningen.
Åter: En tidning för alternativ försörjning
Gasilage AB - Ett försök att driva en jordbrukargård helt på inhemsk biogas. Enligt tidningen Ekologiskt Jordbruk, finns ett tiotal sådana försök i Sverige. En intressant artikelserie finns recenserad här.
Växhuset är ett ekologiskt projekt i södra norrland, som tar fasta på den sociala dimensionen. Förutom ekologiskt byggande, är det också en knutpunkt för individer med intresse av samverkan och naturnära livsstil.
Sigtunastiftelsens 'Exergi-akademi', där jag medverkat, har lämnat en remisstext till regeringen på Oljekommisionens arbete. Läs "Remisstexten" som är en mycket kondenserad sammanfattning av situationen. Det handlar om mer än oljan. Det ohämmade resursuttaget är boven är dramat, som ingen officiellt vill erkänna. .
Där hittar vi även Anders Wijkmans viktiga artikel "Våga ifrågasätta tillväxttänkandet". Den sätter fingret på det faktum att dagens ekonomiska system använder en felaktig måttstock. En konsekvens av detta är att det blir lönsamt att hugga ner Amazonas urskog. Läs även "Tekniska lösningar räcker inte".
Göran Wall, lärare på Chalmers, har flera nyttiga sidor om exergi. Begreppet är viktigt, om vi vill förstå varför energi har olika kvalitet.
Ett av mina bidrag till remissen (se under Sigtunastiftelsens medlemmars remissbilagor): "Om frånvaron av en politisk dialog" handlar om politisk ovilja att ta tag i det svåra problemet att förbereda landet för en omställning, efter oljetoppen. Förnekelse är ett tema som även behandlas av Bengt Söderberg, enligt ovan.
