Vinga

Om Vinga

Vinga ( N57. 37. 522  O 11. 36. 038 ) är säkert landets mest kända fyr- och lotsplats. Vinga ligger i den yttre skärgården, väster om Göteborg. Avståndet till Göteborg är cirka tio distansminuter. Ön är cirka en km i öst-västlig riktning och cirka en halv km i nord-syd. Genom en havsvik, Gattulven, som skär djupt in från västsidan bildas den långsmala halvö, som utgör öns norrsida. Strax söder om Vinga ligger den mindre Koholmen. Öarna skiljs åt av ett smalt sund, där hamnen är belägen.

Vinga är en flack klippö, genomskuren av bergsryggar. Ön är högst åt syd-väst, där berget stupar brant ner i vattnet. I bergssänkorna finns gräs och buskar. Nyponros och björnbär växer frodigt.

Vinga - ordets betydelse är omtvistad. Den troligaste förklaringen till ordet är nog den som härleder ordet till verbet "hvinge" i den äldre danskan. Detta betyder dels "sno, vrida" dels "rasa, larma". Vinga är då holmen där vindarna rasar och vågorna skummar och yr. Ett passande namn. Det upptäcker man efter några besök där.

Troligen har Vinga tillhört Sverige mycket länge. I ett dombrev daterat Sävedahl 22 juni 1496 skrivs om att "bemälde holme med flere skär sedan hedenhös tillhört Sverige". Den har också varit känd av sjöfarare sedan lång tid tillbaka. Redan 1532 nämns Vinga i en holländsk "sjöbok", som beskriver inseglingen till Nya Lödöse.

1606 beordrar Karl IX slottsfogden på Älvsborgs fästning, Söfring Jönsson, att ” ytterst bland klippor i skärgården behövdes några märken, varefter de främmande kunde komma till hamnar, om så mörkt vore att de eljest icke kunde ledsaga sig till sådana ” . Efter den uppmaningen uppförs en båk på Vinga. Båken som uppfördes var mycket enkel - en vårdkase av träspiror. Den båk som står på Vinga idag uppfördes 1854.

1839 beslöts att en fyr skulle byggas på Vinga. Fyren började byggas 1840 och stod klar att tas i bruk hösten 1841. Snart kom klagomål mot den nya fyren. Sjöfarande menade att det var lätt att förväxla Nidingens och Skagens fyrar med den nya på Vinga, och att detta orsakade skeppsbrott. 1854 byggdes det därför en ytterligare fyr på Vinga. Den var byggd i tegel och utrustades med en fyrapparat, vilken liksom den första, inköptes från H. Lepaute i Paris. Den nya fyren visade fast sken med blänk var tredje minut.

Det dröjde inte så länge innan de båda fyrarna på Vinga blev omoderna och inte längre tillfredsställde de krav som den ständigt ökande sjöfarten ställde. I en skrivelse föreslog Lotsstyrelsen att de två ljussvaga fyrarna skulle ersättas av en ny fyr. Den 15 mars 1889 biföll Kungl. Maj :t detta. Det nuvarande fyrtornet på Vinga byggdes 1889-90, på en plats ungefär mittemellan de båda äldre. Det är ett cirka 29 meter högt fyrkantigt stentorn i huggen porfyrit. Stenen bröts på ön, strax väster om tornet, där skrotsten fortfarande ligger kvar i brottet. Den nya fyren tändes på hösten 1890.

 

Fisket kring Vinga 

trubaduren.jpg (32042 bytes) Fisket kan visserligen vara bra stundtals från själva Vinga ön, men denna artikel riktar in sig på fisket i vattnen runt Vinga. Området kring Vinga, från Trubaduren ( N 57  35 60 O 11 37 57 ) i söder, till Vinga angöringsboj ( N 57 38 85 O 11 33 30) i norr, är ett område med varierande typer av bottnar och djup. Bottnarna består av klippgrund, lera, sand och grus, djupet varierar mellan 60 till 10 – 12 meter, i väster ut mot djupa rännan går djupet ner till 90 – 100 meter. På grund av den varierande miljön finns det i området kring Vinga många fiskarter, det är även rätt vanligt att man ser tumlare och sälar.

De arter jag fått i området är Torsk, Bleka, Gråsej, Långa, Vitling, Glyskolja, Makrill, Taggmakrill, Horngädda, Sill, Tobis, Fjärsing, Knot, Simpa, Berggylta, Blågylta, Stensnultra, Kungsfisk, Sandskädda och Skrubba, och då metar jag sällan. Metar man mer kan man säkert få andra arter som Havskatt, Pigghaj, Rödspätta mm.

Trots det utrotningsarbete mot fisken som skett i Skagerack och Kattegatt under de senaste decennierna, särskilt har det varit en stor nedgång i fisket under slutet av 90 – talet, är inte fisket runt Vinga helt nattsvart, det kan till och med periodvis vara rätt bra fiske i området. När det gäller torsk, i alla fall under första hälften av året.

Under april och kanske framförallt maj brukar torskfisket vara som bäst. Det brukar inte vara några stora fiskar direkt ( det finns knappast några stora nu för tiden, dom hinner inte bli stora innan de trålas upp ), men har man tur kan man få torskar på upp mot 5 kilo. Under den här tiden får man en och annan bleka också och en del horngäddor. Det bästa djupet brukar var runt 25 – 15 meter. Det brukar även vid den här tiden vara mängder med små gråsej, tidvis går det knappt att komma ner till botten, då får man meta eller fiska med bara pilken, gråsej är för övrigt ett bra agn. Metar man vid den här tiden är nog chansen att komma i kontakt med havskatt relativt god. Ser man till utrustning räcker det helt klart med ett spö i klass runt 20 och rulle typ ambassadör 7000. Pilkar på runt 60 – 150 g brukar räcka och det är bra att ha olika sorters upphängare också. Detta är för övrigt en utrustning som räcker till året runt för fisket vid Vinga.

I juni brukar Makrillen komma, i år (2001) fick jag de första den 16/6, sedan brukar makrillfisket bara bli bättre, det bästa fisket brukar vara under augusti. I år var det under en lång period ett fantastiskt bra makrillfiske, man hade kunnat få hundratals på någon timme, om man nu av någon anledning velat det, men det är inte alltid det är så och då kan det vara effektivt att pröva att trolla med små skeddrag efter en dipsy diver eller något. För övrigt är det hemskt roligt att fiska makrill med ett lätt spö och lätta beten, något man kan göra år som detta. Under denna tid brukar torskfisket bli allt sämre för att nästan upphöra fram i augusti. Metar man under denna tid brukar fisket efter blågylta, bergylta och kungsfisk vara bra, man brukar även få en del långor, vittlingar mm nu, makrill o gråsej brukar vara bra agn. Till makrillfisket brukar en hundra grams pilk och häcklor, typ adexa vara bra.

Fram i september och oktober kan det fortfarande vara bra makrillfiske, men det övriga fisket runt Vinga kan under denna tid sammanfattas två ord: Fullständigt Uselt. Varför det blivit så det vet jag inte, men det har varit en klar trend de senaste åren, att särskilt torskfisket under hösten blivit allt sämre för att nu nästan upphöra. Väldigt trist. Den enda man får är nästan bara små gråsej. Det ända sättet jag kan tänka mig råda bot på det, är givetvis att i framtiden värna bättre om fiskbestånden i havet, men man skulle kanske kunna få bättre resultat om man gick över till att meta mer under denna tid.

artikelfrfattaren.jpg (30957 bytes)

I övrig kan man säga om fisket runt Vinga att det brukar vara viktigt var på topparna man fiskar, ibland får man bara fisk på kanterna av topparna och då främst på nordsidan. Det är också viktigt vad för slags ström det är, bäst verkar det vara om det är en inte allt för stark nord eller nord- väst gående ström, helt värdelöst brukar det vara om det är sydgående ström eller frisk nord ostlig vind.

Fiskeplatser

Topp nord om Trubaduren , ca : 15m. En stor bergås som går i V-O riktning. Kan vara bra torskfiske på våren , här tappade jag den absolut största fisken jag varit i kontakt med i området kring Vinga.

N 57 35 95

O 11 38 10
Topp  väst Trubaduren , ca 30m. Kan vara bra för torsk och makrill. N 57 35 60
O 11 36 12
Topp  ca 30m. Också väst Trubaduren. N 57 35 62
O 11 36 68
Topp ca 32m. rätt stort berg som går i väst-öst , ibland okey fiske , jag har fått mest torsk , bleka och makrill här. N 57 36 08
O 11 34 08
Topp  ca 20m. Ett stort berg kan vara några torskar och makrillar där ibland , det är nog den mest besökta toppen här. N 57 36 393
O 11 34 787
Topp  ca 26m. Rätt liten topp. Brukar vara ett bra torsk ställe. N 57 36 428
O 11 34 634
Topp , ca 19m. Stort berg , kan ibland erbjuda hemskt bra makrill fiske , bra för berggylta och blågylta också. N 57 37 70
O 11 34 15
Topp ca 13m. Stor topp vid Vinga. Ibland bra fiske efter torsk , bleka och berggylta. N 57 37 78
O 11 34 40
Topp ca 28m , söder om utliggarn. Rätt stor topp , kan ibland vara bra för torsk och makrill. N 57 37 808
O 11 33 897
Topp ca 32m , också en rätt stor topp som kan vara bra ibland. N 57 37 77
O 11 33 40
Utliggarn , stort område med flera toppar på 11-15m. Skall inte föraktas trots att det ofta är mängder med ränndörje båtar där. Kan vara bra makrill och torskfiske där  , särskilt på nordsidan av grundet. Lätt att hitta då det står en prick på västra kanten. N 57 38 25
O 11 34 50
Topp ca 32m , vid Vinga angöring. En stor flack med grus och bergbotten. Kan vara bra för torsk , makrill och bleka. N 57 38 582
O 11 33 17
Topp ca 30m. En rätt stor topp , kan vara bra fiske efter torsk , gråsej och bleka. N 57 38 952
O 11 32 42

Sportfiskarna i Göteborg och Bohuslän har infört ett frivilligt minimimått på torsk, eftersom fiskeriverket och andra myndigheter tycks vägra att göra något för att värna om torskbeståndet. Måttet är på 45 cm, och det kan ju vara bra att följa det om man vill ha kvar några torskar i framtiden. Till sist, lycka till !!

 

Tillbaka