Mexico

Fiskeresa till East Cape , Punta Colorada 2004

Redan för ett år sedan planerades och bestämdes att fiskeresan Viking Fishout 2004 skulle gå till East Cape , Baja Carlifornia i Mexico. I sällskapet ingick följande Vikings : Anders Lindborg "Big Tuna" , Joakim Nilsson "The Rather Big Herring" , Peter Rundquist "The Drunk Cod" , Lennart Lindblad "Sword (fish)" och Sara Henriksson "Vikingette Hooked Up".

Från Landvetter , Kastrup och Arlanda startade resan och via Paris möttes alla resenärer från Sverige upp hemma hos Anders i Los Angeles för middag och övernattning. Nästa dag startade 05.00 , en snabb frukost och så transport till flygplattsen. Några timmar senare landade vi i San Jose del Cabo. Efter ca : 1,5 timmars taxiresa var vi äntligen på plats i Punta Colorada. Efter att all packning var på plats i rummen kändes dom kalla mexölen perfekta i den 43-gradia värmen (med topp på 47). Mexikansk middagsbuffé 19.00 , och sedan följde lite mer mexöl och en pratstund med de andra hotellgästerna. Sedan var det godnatt.

Efter en god natts sömn åt vi frukost som serverades kl 06.00 varje morgon. Nu var det dags att tackla upp alla fiskegrejor , och detta tar sin tid efrtersom det såg ut som att vi hade tagit med oss en hel tackleshop. Därför hade vi bestämt oss för att inte fiska idag. Fiskeutrustningarna som finns att hyra är oftast väldigt slitna och av sämre kvalitet , så man bör ta med sig sina egna prylar. Förslag på rullar att ta med är antingen Penn International 20-50lbs eller Shimano Tiagra 30-50lbs och Shimano TLD för de lättare klasserna. Några stand up spön i samma klasser , spöbälte , sele och trollingbeten i olika storlekar och färger plus några större Rappala. Extralinor , tafsmaterial , krokar (förtennade) , kullagerlekanden och en våg att ställa in slirbromsarna med , är också bra.

Fem dagars fiske inleddes torsdagen den 23:e juni.

Uppstigning kl. 05.00 och frukost kl. 06.00. Därefter tog vi våra grejor och gick ombord på en gammal amerikansk skolbuss som tog oss ner de ca : 300m till stranden. Där väntade vi tills båten vi blivit tilldelad kom.   Väl ombord körde skepparen ut några hundra meter och vi köpte levande agn av lokala fiskare för $2 st (bra att ha om marlin , tuna och dorado inte vill äta plast , plåt eller gummi. Sara och jag åkte med besättningen på "Wahoo". Bild tv : En striper kämpandes nära båten.

Efter nästan en hel dags trolling ute till havs dyker helt plötsligt fyra stripe marlin upp och slår efter beten 20m bakom båten. Det blir hugg på Saras spö först men det släppte inom en minut. Bara sekunder efter Saras slog på fick jag nästa napp och drog upp en marlin på ca : 45 kg , som sedan släpptes löst. Det blev också ett tredje hugg men det släppte eftersom vi var upptagna. Anders , Jocke och Peter tilldelades båten "Pez Gallo". Peter fick en 5 kilos dorado , Jocke en 1 kilos Bonito och Anders fick en blåhaj på 40 kg.

Fredagen den 24:e juni.

På "Pez Gallo"  fick Peter upp en 27 kilos Tuna och en mindre på 3 kilo. Jocke och Anders fick 3st 4 kilos yellowfin tuna och Anders fick dessutom upp en 3 kilos Dorado. På "Wahoo" kämpade Sara efter 30 minuter upp en jätte Bull dorado på 25 kilo och ännu en Dorado så liten att den inte var värd att ta upp. Hon fick även 2st yellowfin tuna på 3-4 kilo. Själv fick jag 4st yellowfin tuna på 3-5 kilo. Ingen Marlin idag men alla var mycket nöjda ändå.

Lördagen den 25:e juni.

Även denna dag får vi (Sara och Lennart) fiska med besättningen på "Wahoo". Efter agnköp bär det iväg i 30-35 knop ut mot tonfiskstimmet som har lokaliserats ca : 40 minuters körning från stranden. Väl framme ser vi mängder av delfiner som tillsammans med yellowfin tuna frossar i småfisk. Vi får 6 tunor mellan 4-6 kilo innan vi åker närmare land mot Punta Arena. Där avslutar vi dagen fiske med 1 striper på trolling och 1 sailfish som tar en levande makrill , vilket är ett otroligt spännande fiske. Gubbarna på "Pez Gallo" har heller ingen anledning att gnälla. Med 8 tunor på 12-57 kilo är dom rätt så stöddiga , men billfish slår högst. Bild th : Saras 25 kilos dorado hivas över relingen.

 

Söndagen den 26:e juni.

Idag får vi byta båt och tyvärr gör besättningen på "Vodka" skäl för namnet. Dom hade tydligen festat på ordentligt igår så vi fick sköta allt själva. Men vilken dag det blev , 3 stripe marlin på 40-66 kilo och 1 blue marlin på 109 kilo. Den blå tog på 30lbs utrustning , så det blev en häftig fight. Med tanke på vår trötta besättning och att vi skötte allt själva så var vi extra stolta när vi kom iland. Receptet idag : Ljusgröna beten nära båten. Peter "Drunk Cod" stannade iland idag av någon anledning , så dom andra tog en "panga" (typ jättestor plankstek med monstermorot) och fiskade med flugfiskegrejor närmare land. Det blev smådorado och 2 horngäddor??? på 2,5 kilo styck. Dagens succéfiske firades med margaritas och en god middag.

Måndagen den 27:e juni.

Samma rutiner denna dag. Uppstigning , frukost och skolbuss. Anders åker hem till Los Angeles om några timmar , så vi andra tar en större båt tillsammans idag. Vi blir tilldelade en s.k. supercruiser vid namn "Dorado". Bästa båten hittills och i särklass bästa besättningen , som dessutom talar bra engelska. Efter agnköp frågar skepparen vad vi vill fiska idag. Självklart blev svaret marlin. Så i ca : 40 knop drar vi ut. Bara minuter efter det att beterna åkt i och justerats i rätt position hugger den första på Jockes , en blue marlin i 100 kilos klassen. En jätte rusning med ett jättehopp och 50lbs linan går av , förmodligen landade fisken på linan. Nytt kullagerlekande och bete på. Hugg på samma spö , en striper som sliter sig. 5 minuter senare är det Saras tur , en striper som tagit hennes gulgröna bete. Medans vi andra vevar in övriga beten och tar bort spöna har Sara tagit på sig sina grejor och är i full gång med fighten. 20 minuter senare släpper vi tillbaka en stripe marlin på 45-50 kilo. Bra jobbat på 30lbs lina. Bild tv : En sailfish tar farväl efter en lyckad relese.

Nu är det otroligt intensivt , Jocke har flera strike innan han lyckas kroka en. Även det blir en striper på ca : 50 kilo. Själv har jag lyckats få 2 dorado varav en släpps. Fisket lugnar ner sig några timmar innan det är dags igen. Jocke får hugg på ett blå-vitt bete (dagens färg) men den stiger av. Nästan omedelbart dfter attackeras flera trollingbeten av ett stim sailfish.

Ingen krokas , så Peter släpper i en levande makrill bland trollingbeterna och det tar bara några sekunder så har han krokat en. En rusning , några hopp och fisken är som död. Det visar sig att den har trasslat in linan i stjärtfenan , så när Peter vevar in den baklänges håller den på att kvävas. Väl vid båten krokas den loss och våran "deckhand" tar bort linan från fisken. Medan båten kör sakta framåt håller "deckhand" fisken i spjutet så den simmar på rätt köl , snart andas den som den ska och vi får en lyckad relese. Nu är det bara jag som inte fått någon billfish idag , så vi kommer överens om att nästa fisk är min. Det tar bara någon minut så nappar en striper , jag lyfter spöt ur hållaren men den har hoppar av. En chans till får jag , det känns kanonbra när jag känner fast fisk. En 12,5kg dorado blev det. Sista fisken för denna resan. Ännu en fantastisk dag på Sea of Cortes , som ligger helt stilla.

Resan hit är väldigt lång , och det tar några dagar att ställa om sig p.g.a. tidsskillnaden. Men det är det väl värt , för vädret , havet , fisket och den avslappnade atmosfären här ger knapptast något mer att önska. Punta Colorada är som många andra ställen här en ren fiskecamp. Det är helpension så all mat ingår , en hotellbar finns så man kan summera dagens händelser med dom andra sportfiskarna över en kall öl eller margarita. Baren stänger 22.00 , sen är det tyst. Alla ska ju upp klockan 05.00. Bild th : En utpumpad blue marlin redo för relese.

 

Här finns inga barer , restauranger eller diskotek på flera mils avstånd. Skönt! Det är en väldig skillnad mot Puerto Rico på Gran Canaria som vi brukar åka till. Med hem till Sverige blev det 2 fulla kylboxar med frysta och vakumförpackade filéer av dorado , tuna och marlin , ca : 44 kilo. Den mesta fisken släpps tillbaka , men lite vill man ju ha med hem.

Ytterligare några tipps för de som funderar på att resa iväg med egen utrustning : Lägg ungefär 50/50 med nylon längst upp och dacron/flätlina i botten. Detta för att nylonen expanderar när man fått stor fisk på som rusat ut med mycket lina. Gavlarna på rullen kan då ge sig , har själv gjort detta misstaget på flera rullar som bara är att kasta när detta skett. Använd förnicklade krokar i stället för rostfria. Dels är dom billiga. Dom rostar fort bort från fisk som retunerats. Lätta att skärpa och dom går ej av som en rostfri kan gjöra p.g.a. den hårda härdningen (fjädrar mera istället). Betespresentationen är viktig , likaså att kroken ligger rätt i betet , vid trolling. Detta har jag löst genom att fixera kroken med hjälp av ett litet plaströr i huvudet på trollongbetet. Att sedan "buken" på betet ligger neråt har jag b.l.a. löst genom att borra hål och blyförtynga huvudet så att det alltid vänder sig rätt. Dessa saker kanske låter lite konstigt men jag är övertygad om att det fungerar. Våran båt var alltid bland de 3 bästa här nere och peronalen ville till och med köpa mina beten.

Lennart Lindblad 

 

Tillbaka