Jezera 2002-09-30 - 2002-10-05

Söndagen den 29/9 skulle jag och Fredrik ta flyget ner och ansluta oss till Martin och Conny som sedan 2 veckor tillbaks fiskat där nere. Detta var 4:e året i rad dom var där nere och i år hade det gått riktigt bra. Under de 2 första veckorna hade dom bordat 5 tonfiskar. Men det började redan på tisdagen före när jag var och tränade på min klubb KMA. Efter en 1/2 timmes träning så small det till i baksidan på benet. Iväg till Östra , röntka benet för att dagen efter ta ultra ljud och konstatera att en muskel skadats. jag kollade med läkarna om detta skulle förhindra min resa och dom sa att det var upp till mig själv. Det fanns vissa risker med att flyga. Ringa resebolaget och se till att jag fick bra plats så benet kunde hållas sträkt.

 

Fredrik skulle hämta mig 05.30 och jag hade ställt klockan i god tid innan. Fast nu är det så att man har en sambo som är snabb på att stänga av klockan utan att väcka mig så resten kan ni räkna ut själva. 05.50 bar det i vilket fall iväg. Uppe på Landvetter så släppte Fredrik av mig , kryckorna och väskorna för att sedan åka och parkera bilen. En sista koll på att allt är med. "Jäääv...." flygbiljetterna! utbrister Fredrik. Åk du så fixar jag bagaget. Sagt och gjort. Om vi hade varit 5 minuter senare så hade vi stått och sett planet lyfta. Väl i Split så kom tysken som vi hyrde båten av och hämtade oss. Nu stundade en 10 mil bilresa innan vi nådde fram till Jezera. Tur att man hade med sig smärtstillande det var jobbigt som det var. Framme på plats så gick det inte att missa var vi skulle bo. Uppe på en balkong satt Martin och Conny med Micael och Mark som fiskat denna veckan ihop. 4 dagar med blåst och inställt fiske hade satt sina spår. Groggarna stod på bordet och ölen flödade. Det blev en liten avskedsfest för Micael och Mark tillika en välkommsfest för mig och Fredrik. Foto tv : Martin var flitig med huggkroken och guidade oss hela tiden när vi drillade fisken.

30/9 : Vi var inte direkt tidiga ut denna morgon. Det blåste ordentligt och Conny sa resolut att han inte skulle ut och fiska idag. Vi andra var lite små sugna så båt , agn och käk fixades till. Jag stod på andra sidan hamnen och väntade på att Fredrik och Martin skulle hämta upp mig. Conny höll mig sällskap. När båten la till så hade Martin "pratat" med de andra fiskarna och dom hade sagt att det skulle lungna ner sig under dagen och att vinden inte var lika hård längre ut. Vipps så hoppade Conny ner i båten. Fullt manskap , full fart ut de 9 dist till fyren. På vägen ut så frågade Conny lite försynt om vi inte skulle vända , svaret blev "Nej". Ute på plats 2-3 dist utanför fyren blåste det 10-15m/s. Men vi tacklade resolut upp spöna , ut med mäsk , blåste upp ballonger och satte oss till ro. Efter en timmes gnäll från Conny så tog han resolut saken i egna händer. In med tacklerna , startade motorn och styrde hemmåt. Vi passade på att trolla hemåt eftersom det gick så mycket motsjö. I höjd med fyren så får vi hugg. Jag är så fiskekåt så när Martin frågar om vem som vill drilla fisken så utbrister jag "jag , jag!!". Det visar sig vara en liten lotsfisk , ingen fart i grejorna alltså. Under hela båtresan hemåt så säger Conny inte ett ljud. Väl i hamn så börjar han plötsligt att prata till allas förvåning , han som varit tyst i över en timme som normalt inte kan vara tyst en minut (om han inte sover). Man kunde till och med skönja ett leende på hans läppar.

1/10 : Det blåste mindre idag men inte tillräckligt , 7-10m/s. Mat och öl inhandlades för dagens fiske och jag och conny stod och väntade på kajkanten. Vi passade på att slänga i lite bröd i vattnet och kolla på småfiskar som kom upp till ytan för att äta. Året innan hade en kille varit med och fiskat här nere. Han roade sig med att kustfiska på kvällarna och fångade inte mindre än 12 arter inne i hamnen.

Vi körde ett par distans längre utfrån det stället som vi fiskat dagen innan. Spöna tacklades upp och när det var färdigt så käkade vi frukost. Vi fiskar med fyra spön ute som är riggade med ballonger för mete. En cirkelkrok strl 12/0 agnad med svensk makrill , 3 meter 1,3mm flurocarbon lina som fästes ihop med huvudlinan , nylon 0,70mm. 5 meter upp på huvudlinan fäster vi en blytyngd med hjälp av gummiband. Första spöt lägger vi på 50 meters djup med hjälp av gummiband och ballong. Detta skall ligga 100 meter ut från båten. Nästa spö läggs på 40 meters djup 75 meter från båten , och så vidare till alla spön är ute. 2-3 spön för albacore fiske riggas också. Dom fiskar rakt under båten. Foto th : Det gäller att kolla agnet. Här har småfisk varit framme och käkat upp våran makrill. påminner om hur betet brukar se ut efter att pirål varit framme.

När vi fiskat i 4-5 timmar tar vi inn spöna. Det visar sig att småfisk varit och käkat på våra agn. Vi bestämmer oss för att trolla oss hemåt. 4 spön riggas , 2 större med stora rappala vobbler och två mindre med små makrillfärgade rappala vobbler. Vi kör in mot fyren och småsnackar när plötsligt en av rullarna börjar att tjuta. Fredrik greppar tag i spöt och börjar drilla fisken. Efter en stund visar sig en 7 kilos albacore. Martin svänger runt för att köra över samma område igen. Spänt väntar vi och plötsligt tjuter det till igen , jag stapplar fram mot spöt och då börjar nästa rulle att tjuta. Dubbelhugg skriker Martin. Fredrik tar det andra spöt. Jag har en lite klenare utrustning så fredrik får ta upp sin först. Albacore 9,5kg. Jag ser min på styrbordssida. Den ser stor ut. Jag pumpar upp den men den har fått nya krafter och simmar under båten över till bardbordsidan och jag hinner inte med så linan går in i drevet och går av. "Jääävl..." utbrister jag. Martin log och sa "hur kändes den fisken , det är annat än gråsej på bratten" , det var bara att hålla med. Det var ju 4 fiskedagar kvar så jag skall nog lyckas att borda någon.

2/10 : Denna dag var Martins dag. Lugnt och soligt idag 1-4m/s. Vi skulle fiska vid en topp som låg på 160 meter och som stack till 130 meter. Fisket runt denna topp har varit mycket bra och toppen skulle vara bojad så det skulle vara att bara knyta fast sig och då kunde man även bottenmeta. Den låg 9 dist från fyren. När vi kom fram så hittade vi tyvärr inte bojen men toppen fann vi. Bojen var borta och vi hade inte så mycket ankarlina så vi kunde ankra upp på toppen. Vi la oss någon distans utanför toppen på 180 meters djup och ballongmetade.  Det tog inte så lång stund så small en ballong. Martin kastade sig på spöt och börja veva som en tok. 100 meter ut kommer en svärdfisk upphoppande ur vattnet.  Den gjör ytterligare ett hopp sen lossar kroken ur munnen. In med tacklet på med nytt agn och ut igen. Martin och jag småsnackar lite medans han matar ut lina för att lägga ballongen på rätt plats. Plötsligt skär linan iväg. Fisk igen. Martin tar tag i spöt fast den här gången drar det på ordentligt. Efter någon minut släpper även denna fisken. Ytterligare en fisk slår senare på med samma resultat och fyra ballongsmällar utöver detta har vi. En del tackel är ihopsnörjda när vi får upp dom. Troligtvis svärdfisk som varit och slagit på betet.

Vi börjar att lura på vad vi gjör för fel. Vi bestämmer oss för att byta ut några av krokarna från cirkelkrok till livebait krok. Tyskarna här nere kör nämligen med Owners Offshorekrok. Två av spöna riggar vi utan ballong direkt på outriggen och ställer utlösarna ganska löst. Vi tar en öl och sitter och småsnackar. Conny har gått och lagt sig.   Jag ser  i ögonvrån hur den ena outriggern böjer sig och så smäller utlösarn till. Martin hoppar i kampstolen och tar tag i spöt. Fisken rusar rakt ner. Vi har 7 kilo på bromsen så det är bara att hålla imot. Smäck säger det så går linan av. Martin ser inte allt för glad ut , linan hade nämligen gått av i knuten till lekandet. Det började mörkna så vi packade ihop och gav oss hemåt. Vi fick nattnavigera oss hem och om man ställt 10 frågor om nattnavigering till Conny så skulle han haft 10 fel. Hur han lyckats nattnavigera över till Läsö utan instrument är för oss en gåta. Han måste ha sommnat.  De övriga båtarna i hamnen hade fångat 5 tonfiskar idag. Dom låg lite närmare fyren än vad vi gjorde och utnyttjade varandras mäskstråk.

3/10 : Connys dag och han var bestämd med att vi skulle fara hem när det var ljust. 1-4m/s och sol. Vi la oss 3-4 dist utanför fyren.  Vi hade inte fiskat så värst länge när två av våra ballonger small med kort mellanrum.  Strax där efter hoppade en liten svärdfisk 15-20 glädjeskutt över att han lyckats lura oss. Denna dag såg vi svärdfisk vid ytterligare 2 tillfällen.  Conny sitter som vanligt och mäskar (när han inte sover) när han plötsligt utbrister ”albacore”. Strax där efter börjar en av rullarna att ”skrika som ett öronsjukt barn” (Kolbecks uttryck). Martin sliter tag i spöt och börjar drilla fisken. Conny ställer sig beredd med huggkroken men gjör det mesta fel enligt Martin som försöker dirigera Conny med så gott det går med diverse skällsord. Fredrik riggar upp ett spö och avvaktar tills fisken är krokad med att slänga i. En albacore i 8 kilosklassen får syna däck. Foto tv : Conny var alltid noga med att mäskningen sköttes ordentligt.

Efter en liten stund får Fredrik hugg på sitt spö men tyvärr så är bromsen för hårt ställd så linan går av. Fisken rusar med en sådan hastighet att man får ha bromsen löst ställt i början. Martin försöker nu mäska in fisken till båten men det är få fiskar och dom är mycket skygga. Dom tar bara på mäskbitar som sjunker sakta. Man får kasta i en bit och låta den sjunka med mäsket. En albacore dyker upp och tar sillbiten men spottar ut den igen. Kroken var väl synlig. En ny sillbit riggas och kroken göms bättre. Denna gång hugger den riktigt. Jag tar tag i spöt , fisken rusar med full fart medans jag sakta drar åt bromsen. När fisken rusat 50 meter tvär vänder den och jag börjar veva som en tok. Sakta kommer den uppåt och Martin gör klar huggkroken. Albacoren blir vild när den får syn på oss och rusar 50 meter. Nu är det bara att pumpa slut han.  När han är 3-4 meter under båten far den fram och tillbaka och då får jag göra likadant på akterdäcket. Benet kändes bättre nu så jag kunde stå på knä på aktersoffan och drilla fisken. Martin fick strax kroka en 10 kilos fisk. Idag hade det bara fångats en tonfisk av de övriga båtarna.

4/10 : Min dag och då var det svärdfisk som gällde. 1-4m/s , soligt.  Till samma ställe som Martin fick på sina. Tyvärr så pågick det en militärövning och naturligtvis hamnade vi mitt upp i detta och vi kunde inte fiska där det var tänkt. Över land hoppade fallskärmssoldater , ur stora skepp välde det ur landstigningsfarkoster.

Plötsligt sätter 4 patrullbåtar full fart rakt mot oss i bredd. Nu börjar vi bli lite nervösa. Patrullbåtarna girar och kör förbi oss. En bit bort börjar dom skjuta som galningar. Längre bort kunde vi se ett mål som vattenkaskaderna duggade tätt om. Vi kör en bit bort och lägger ut ballongerna. Efter en stund smäller en ballong men ingen fisk visar sig , misstänkt svärdfiskhugg. Dagen går och det börjar bli mörkt. Vi fick ett par lysstavar av en tysk och riggar nu om spöna för detta fisket. Svärdfisken skall tydligen fiskas på detta vis. Ingenting händer så vi beger oss hemåt. Väl i kaj fick vi se bild på en fin fisk som fångats under dagen. En svärdfisk på 33 kilo. 2 tonfiskar hade även fångats. Foto th : 4 korvetter i bredd dundrar på så det ryker , vi förväntade oss nästan ett tag att ett varningsskott skulle skjutas mot oss.   

5/10 : Fredriks dag och våran sista fiskedag. 1-4m/s och sol. Tyskarna tipsade oss idag var vi skulle fiska någonstans. Jag tror att dom lurade oss. Det blev 6-9dist utanför fyren på 200 meters djup. I flera timmar fiskade vi utan att något hände. Vi lurade på att åka in mot fyren när plötsligt en utlösare på outriggen löser och en rulle börjar tjuta. Svärdfisk skriker Conny. Jag hämtar videokameran. Martin står klar med kroken. Fredrik svär över rullen som inte sitter ordentligt. Fisken gör ingen jätterusning och Fredrik pumpar in den mot båten. Den rör sig över på bardbordsidan och jag ser den tydligt i kameran. Nu ser vi att det är en blåhaj. Martin säger till Conny att hämta tången. Fisken skall nämligen retuneras. Man får inte komma in till kaj med vad som helst. Ett par norrmän kom in med en Manta för några år sedan och dom höll på att bli lynchade. Vi får upp hajen till ytan och uppskattar vikten till ca:50 kilo.   Den gör ett kraftigt slag med stjärten så den rungar till i hela båten och försvinner ner i djupet.  Våran 1.3mm lina bet han av som en sytråd. Vi tog in grejorna och körde in mot fyren. 4 dist ifrån riggade vi spöna för trollingfiske. Efter en stund såg vi krusningar på ytan , småfisk som var jagade. Lite längre bort hoppar en svärdfisk upp. Vi kör i en cirkel runt området men inget händer. Martin och Conny skall ta bilen hem idag så vi bestämmer för att bege oss hemåt. Väl i kaj så hade de andra båtarna haft ett bra fiske idag med. 6 tonfiskar hade fångats.

En resa till Jezera behöver inte bli så blodigt dyrt. Själv la jag ca 10 000kr för 6 dagars fiske. Då inkluderar detta allt. Flygresa , mat , boende , öl m.m. Vi hyrde båt som vi brukade själva. På 4 personer gick det 300kr per skalle och dag , båthyra , diesel och mäsk. Båten hade lod och kartplotter där fikeplatserna var utmärkta. Det man får ha med sig är 4 ordentliga utrustningar. 50-80lbs grejor räcker väl men även 3-4 30lbs utrustningar bör man ha med sig. Spösele och "spöfitta" är ett måste. Vad gäller krok och tackellina så använde vi flurocarbonlina och cirkelpointkrok. Martin och conny hade ju varit här nere 3 år i rad tidigare och dom hade fått känslan av att flurocarbon fungerade bättre än nylon. Får se om det blir fler turer till kroatsien , det är nog inte omöjligt. En sak är i vilket fall säkert. Att fiska utomlands är bra mycket roligare än att fiska på hemmavatten tyvärr. Mycket stridbarare fisk och det finns fisk.

 

Tillbaka