Mitt liv som hund !  -  av Fuska

2009-04-22

Nu har det gått 3 månader sen jag sist hörde av mig och mycket har hänt.
Januari:
Som jag tidigare skrev var Pia och Charlie här. Pia och matte plockade med min päls. Veckan som följde blev det mer plock av matte. Bad i badkaret. Jag kom till insikt om varför detta stohej den 10 januari. Då var jag på min första utställning, som det hette, i Nyköping. Fantomen och Fillifjonkan var också med. Jag tyckte det var en jättekul tillställning, massor av hundar. Vi fick springa runt, fram och tillbaka och det var en människa som tittade mig i munnen och kände på mig både här och där behagligt tyckte jag men matte var lite hispig tyckte jag. Domaren tyckte att jag var fin men tyckte att jag hade tiden framför mig som om jag inte visste det. Som de svart terrier vi är så visade vi gott uppförande på denna tillställning. Dagen slutade med att vi fick busa av oss med varandra innan vi skildes åt.
Dagarna gick och jag kände mig lite vissen. Det blev till att åka till veterinären och det visade sig att jag hade fått öroninflammation så nu fick jag behandlas för det några veckor och ta det lugnt i största allmänhet. (Nya regler är att nu efter mattes funderande, nu stoppas det fetvadd i öronen vid bad för att inte riskera att få vatten i öronen).
Februari:
Som jag berättat tidigare så är jag i Linköping då och då hos mina småmänniskor och nu skulle vi dit igen. 
Matte och husse åkte och hämtade något lurvigt som skulle åka med oss ner denna gång. Det visade sig att det var en kattunge på någon månad som skulle bo hos småmänniskorna. Det luktade lite ovanligt, jag har ju inte varit så nära någon tidigare vad jag kan minnas. Resan ner gick bra. När vi sedan kom fram och in så kom den där lurviga saken lös, fullt ös var det på den, jag hade inte en chans att känna med nosen vad det var. Jag fick lite ovett när jag skulle efter för att kolla vad det var, så jag förstod rätt snart att det gällde att se tiden an eftersom vi skulle tillbringa helgen tillsammans.
Vad lärde jag mig denna helg då? En ny djurkompis med vassa klor som far runt, smyger, klättrar och fräser, det gällde att hålla sig på sin kant även om det var svårt. Jag fick ändå chansen att känna doften för matte höll i kissen så att jag fick lukta lite där bak på den. Det gick bra och detsamma fick han göra på mig.
Det blev sportlov, hette det, och Emma och Marcus skulle vara hos oss. Det var en kul vecka. Vi var i skogen, vi hoppade på stenar alla tre, Marcus och Emma gick med mig i koppel. Det är de riktigt duktiga på tycker jag. Vi var på sjön, den var föresten inte sig lik man kunde gå på vattnet konstigt det var hårt och kallt, is sa matte. Emma och Marcus hade något konstigt på fötterna de for fram över isen och när jag jagade efter flög vi omkull. Man kunde ju inte stanna som man brukade. Isen var god att tugga på, en spännande upplevelse
Fräs som kissen heter kom med sin matte över helgen för att hämta småmänniskorna. Det var bra för vi fick möjlighet att bekanta oss mer med varandra. Men vi är inte riktiga kompisar ännu.
Mars:
Första söndagen  i mars var en alldeles speciell dag. Solen sken, snön gnistrade på isen, en underbar dag. Fantomen o Lotta, Fillifjonkan o Lotta, Catja o Edit, Pia och Charlie kom till oss. Vi var ute och busade på isen säkert ett par timmar. Det var bara så kul att få träffas. Efteråt fikade vi inomhus och jag hoppas att vi kan göra om detta snart igen. Denna helg blev jag, Fantomen och Fillifjonkan 9 månader.
Nu infinner sig en lugn period på några veckor. Jag busar, går mina promenader, åker med matte på olika ställen för att få nosa och få olika upplevelser.
Som ni kanske minns så så fick jag hjälpa husse att leta upp matte i skogen när jag var liten valp. Nu har hon börjar försvinna igen när vi är i skogen tillsammans alla tre. Men som tur är så har jag bra näsa för jag hittar henne efter en del jobb.
En helg när vi skulle till skogen var Fantomen och hans matte med och vet ni vad, då fick både jag och Fantomen leta rätt på min matte igen. Som tur var så hittade vi henne både Fantomen och jag. Efteråt så gick vi en härlig skogspromenad tillsammans .
Sista veckan i mars åkte husse och matte på semester heter det. Jag fick bo hos Catja och Edit. Det var jätteroligt. Eftersom husse och matte har bara mig så tyckte jag att det var bra att få vara med andra hundar dygnet runt så att jag får träning på att vara hund. Pia har ju en kisse också och den är van vid hundar. Det är ju samma djur som Fräs så det måste jag komma ihåg när jag träffar honom nästa gång. (Jag sänder härmed ett STORT TACK till Pia, Charlie o Johan för att jag fick vara hos er, matte och husse hälsar också)
April:
Matte och husse hämtade mig på torsdagen den 2 april, på fredagen bar det iväg till Linköping igen för att vara med Emma, Marcus och Fräs över helgen. Denna gång var inte Fräs lika rädd för mig. Jag kanske inte betedde mig likadant som innan, jag har ju bekantat mig med Pias kisse. Jag fick i varje fall chansen att lukta lite mer på honom utan att någon höll i oss. Fräs kom fram till mig och vi luktade på varandra nos mot nos sedan lade han tassen på min nos mjuk och len var den inga klor kändes. Jag tror att Fräs fick mer förtroende för mig när matte tog oss i var sitt koppel och gick ut på promenad. Fräs fick gå jämte mig, han har varit dörädd när han har varit ute, han protesterade lite men kom sig snart. Jag tror att jag hjälpte honom lite för när han var hos oss i påsk så tyckte han det var jättespännande att vara utomhus.
Jag har varit på utställning igen denna gång var det 10st Svart terrier där och många andra hundar. Någon större framgång blev det inte men jag vet att min matte och husse tycker att  jag är den finaste och vackraste och duktigaste hund som finns. Vi har liksom inte inte kommit på knepet hur man skall uppföra sig och hur man skall se ut för att man skall få framgång i ringen. Om jag skall vara ärlig så tycker jag fortfarande att det roligaste som finns är att busa och leka, rulla runt i gräset, ni skulle se mig då, en utställningsdomare hade gråtit. Jag liknar mer en grästuva än en hund, matte får kämpa en lång stund för att få mig fin i pälsen igen, men jag stortrivs (matte tycker att jag ser lycklig ut när jag rasar runt så hon låter mig hållas).
Fantomen har varit med igen när vi letade i skogen, kul tycker jag. Han fick leta upp sin matte denna gång, då gick det undan. Övning ger färdighet det vet jag så jag ser framemot när vi åker till skogen igen tillsammans (Kommer du ihåg vilken mysig fikastund vi hade Fantomen?)
Jag har varit och träffat Fantomen och hans kompisar på hunddagiset. Det var kul, det var stora och små, alla lika trevliga och jag fick visa matte att det inte är jag som är ohyfsad, utan det är hundarna på gatan som inte vet hur man skall uppföra sig.
Vi har varit i skogen några gånger och letat efter matte, det är jättekul tycker jag. Den senaste gången hade matte slarvat med sina kläder för nu hittade jag och husse hennes jacka liggande i skogen. Jag gick lugnt och säkert i skogen med näsan i backen och husse i ett snöre bakefter, matte kom längre bak. Vi samlades vid hennes upphittade jacka och allt var frid o fröjd.
Hur har jag utvecklats då?
Jag har blivit mer förståndig man är ju lite äldre nu. Jag växer inte lika mycket längre, pälsen växer däremot. Jag väntar på att löpa för första gången. Min höjd är 64cm och jag väger 35 kilo.

                                                                 Vi hörs! Tass på er från Fuska g/matte

2009-01-07

Tiden bara rusar det är lite skämmigt jag har inte hört av mig på ett tag. Jag blev 6 månader och då tyckte
jag att det hände så mycket konstigt.
Dagarna blev så korta och sen blev det det mörkt. Det är lite läskigt. Har ni tänkt på det att det är så mycket lustiga figurer omkring en när man är ute och går i mörkret, man kan inte ta dem och inte lukta på dem men de följer efter en var man går. Matte säger att de heter skuggor men det struntar jag i, de blir inte trevligare för det. Så jag går inte så långt ifrån matte och husse man vet ju inte vad som kan hända. Matte och husse fick också problem när det blev mörkt, de ropar och ropar på mig, jag ser dem ju men de säger att jag är ju så svart så de ser mig inte. Då fick dom en konstig ide, matte plockade fram nål och tråd och gjorde en konstig sak som de satte på mig när jag skulle ut. En reflexväst heter det visst. Bra tyckte dom. Den är neongul med reflexer på och jag syns. De säger att nu syns jag även för bilar när vi är ute och går
på vägen. Men usch vilket elände att ha på sig, det kliar och sitter åt fast matte säger att det inte gör det.
Är man hund så har man päls och inget mer tycker jag men matte säger bara att du får vänja dig man måste synas och för den delen så bli det andra liknande saker längre fram i livet när man skall lära sig andra saker punkt slut.
Har ni också haft något lustigt som föll över er så fort ni satte nosen utanför dörren en massa vitt som yrde
i luften. Jag försökte fånga det men jag fick ge mig ganska fort för jag kunde inte ta allt kallt och blött som kom ner. Snö hette det, nytt ord för mig igen.
Nu ska det bli jul snart. Jag har hjälpt matte med julbaket, jag snodde degklimpar när hon inte såg. Vill ni lära er hur man gör ? Man sticker upp nosen underifrån bordskanten (man gömmer sig alltså under bordet) och nyper till när hon vänder ryggen till. Jag blev avslöjad när hon såg bitmärken i degkanten, så det blev inte så många bitar. Jag kunde få ont i magen sa hon och det som ligger på bordet är hennes fick jag veta.
Något annat konstigt har hänt, man kan inte röra sig så smidigt överallt längre. Jag förstår inget, det har
blivit trångt på många ställen, jag kommer bara in med huvudet och jag får krypa ihop under soffbordet.
Jag kan inte gå som vanligt under det, det märkligt. Jag har fått vidgade vyer, jag kan se högre upp. Jag
kan själv ta en koll i fruktskålen och godiskålen när ingen ser mig. Det är en tid nu där det är många underbara dofter. Matte pysslar i köket, stora grytor med köttstycken och annat smaskigt. Jag har fått en del smakbitar. Stora träd släpas in både här och där efter promenader i skogen. Sen hänger man upp
bollar i dem som man inte får leka med, konstigt annars skall man jaga dem och då är man duktig. Det är inte lätt att vara hund.
En kväll kom en lustig varelse med stor vit päls runt nosen, han luktade människa fast han såg väldigt konstig ut. Men snäll var han för jag fick grisöron av honom och så klappade han mig. Det var tomten sas det. Jag fick en sak till en liten lampa som ska sättas i mitt halsband när jag går ut. Den blinkar med ett starkt rött sken och den funkar riktigt bra, så nu slipper jag kanske västen, jag får vara rädd om den så
den inte går sönder.
Buller och bång var det när vi var i Skåne. När det hände tyckte jag inte att det var så speciellt märkligt.
Det hette nyårsraketer. Husse och matte var väldigt noga med att jag skulle få möta det nya året på ett bra sätt för det finns tydligen andra hundar som inte alls gillar det och aldrig kan vara med och fira det nya året, tråkigt tycker jag.
Åter hemma igen med de egna leksakerna, sängen, mina invanda rutiner och kompisar. Rätt skönt fast det är kul att att åka bort då och då.
I skrivandets stund har matte badat mig. Jag var duktig för jag hoppade i badkaret själv. Jag har också
varit hos Pia och fått hjälp med vissa detaljer i min päls.
Fantomen, brorsan alltså, och Lotta har varit här. Det är bara så jättekul att leka med honom för han är ju lika stor som jag så det pips inte när jag busar med honom. Mina hundkompisar på gatan tycker att jag blivit så stor och så är jag lite hårdhänt. Jag vill ju inte dem illa men när jag slår med tassarna så faller de omkull, så det är koppelpromenader tillsammans med dem numera i regel. Matte och Lotta säger att när vi busar ute så kan de knappt se skillnaden på vem som är vem av oss så lika är vi. 
Mitt utseende har förändrats en del, mitt skägg har kommit bra nu. Matte undrade så om det inte skulle bli något skägg. Nu funderar hon på vad hon skall göra, för när jag druckit så kan hon tvätta fötterna i pölarna på golvet (Hon har ändå ett litet leende i ansiktet när hon muttrar). Svansen såg ut som en pinne förut men nu växer pälsen bra även på den. Jag väger nu 31 kilo är över 60 hög lite högre bak än fram men det rättar väl till sig får vi hoppas. Ja det var lite från mig ni får ha det bra på det nya året
                                                                                      
  
                                                                               Tass och Kram från Fuska g Britt

2008-11-14

Hej igen!
 
Det var länge sedan jag skrev tiden går ju så fort. Jag måste tänka efter vad jag gjort.
 
Jag har varit i Linköping och umgåtts med alla mina små människor. Jag har ett jobb framför mig för den allra minsta människan är rädd för mig när jag står upp (jag är väl som en häst i storlek för honom). Så jag måste jobba med att få bort rädslan han känner, men det är ju inte så lätt för jag är ju så glad för honom.
 
Matte, jag och flickorna på 8 o 12 år var ute på promenad. Flickorna skiftades om att hålla i mitt koppel och då måste man gå extra försiktigt. Matte instruerade dem hur de skulle göra. Jag tyckte det var jättekul och matte tyckte vi var jätteduktiga. Emma ville hjälpa till att gå ut och rasta mig, då måste man ju vara extra duktig så inget händer hon var jätteduktig. (Det Emma och jag inte visste om var att matte smög på oss för att se hur det gick) Vi var duktiga båda två tyckte matte. Matte och Husse har ju gått mycket med mig i koppel ända sedan jag var en tvärtass hög och jag har fått massor av beröm av andra människor för att jag är lätt att gå med.
 
Vad mer har hänt då?
 
Jag har bytt ut mina tänder så nu kliar det inte så mycket i munnen längre. Dom ser fina ut och går bra att tugga med. Jag hade vissa svårigheter när jag hjälpte husse att bära in tidningen på morgonen, den flög bara ur munnen på mig, nu kan jag hålla fast tidningen och t.o.m skaka den utan att den flyger all världens väg. Jag är inte riktigt säker på denna övning ännu för jag släpper den innan de hinner ta den från mig men övning ger färdighet.
 
Jag har råkat ut för något som inte var så trevligt. Jag har haft någon otrevlig hyresgäst i min fina päls men matte och husse fick bort dem illa kvickt, var jag fick dem ifrån vet inte jag men matte och husse säger att jag far ju runt överallt så inte är det så konstigt. (Mycket skall man vara med om.)
 
När man växer upp måste man lära sig mycket. Man kan ju inte glassa runt som när man är riktigt liten. Jag får lära mig nya ord och att man skall göra vissa saker när man hör dem, jag tycker det går rätt bra. Budföring tränar jag med matte och husse. Det tycker jag är skitkul man får springa jättefort.
Jag har en annan specialare, jag hoppar upp på stenar. Det är kul (men hoppa upp i matte och husses säng måste jag få hjälp med, man kan ju inte släppa den där gosiga tiden när man var riktigt liten valp och behövde hjälp.) Jag hoppar över trädstammar när vi är ute på promenad. Jag har en bra trädstam som växer över vattnet där övar jag balansen, till en början fick matte hjälpa mig att vända men det gör jag själv nu, man måste bara hålla tungan rätt i munnen.
Vi har varit på brukshundklubben och tittat på redskap. Jag hoppade över hinder hette det. Jag gick på stege, det var nästan som att gå på min trädstam men mycket lättare man behövde ju inte vända och så var den mycket bredare. Det fanns också en massa kul agilityredskap, de var jättekul.
Tänk så mycket roligt det finns att göra.
 
Matte och jag har varit ovänner! Hon tyckte inte om att jag bet i henne när jag ville busa och att jag började trilskas när hon kom med kammen. Jag har nu fått lära mig att busa på ett snällare sätt, så visst kan jag hålla med henne det har blivit mysigare bus nu och det är ju skönt att bli kammad. Tänk vad mycket man måste lära sig för att kunna leva bland människor.
 
Nu är det dax att minska på måltiderna säger matte och husse men hur skall jag överleva detta.
Maten på morgonen vill jag ju ha, har ju inte fått mat på hela natten.
Lunchen då har man ju varit ute och busat och lekt så då är man ju hungrig.
Kvällsmaten måste man ju ha, då kommer ju husse hem och hela familjen skall äta.
21.00 klämtar vällingklockan i min mage, så inte vet jag hur detta skall gå.
 
Jag har fått utökad plats på natten för att jag säger till när jag behöver gå ut. Jag sover nu nedanför Jarkos kort, matte har gjort i ordning den sängen till mig nu. Där kan man ligga och sträcka ut sig helt och hållet, matte säger att det hade Jarko velat.
 
Vi har börjat med höst städning i trädgården, matte rotar i jorden och jag snor hennes trädgårdsredskap.
 
Hur stor har jag nu blivit då, jo jag är 25 kilo tung och 57cm över manken den 8/11.
Utveckling: Min balans har blivit stadigare. Jag håller på att tappa min valppäls och jag lär mig snabbt nya saker. Jag tycker livet är kul i största allmänhet.
 
I skrivandets stund håller matte på att lära mig lite trix så jag skall ha kul ihop med mina små människor.  
 
  
                                     Detta var lite från oss
                                                            Ha det bra hälsar Fuska g Matte
 

2008-10-06

Hej igen !
 
Nu har det gått några veckor sen sist vi hördes och nu skall ni få höra om vad jag har varit med om.
Matte och jag har varit i Sturefors och hämtat de små som visst kallas barnbarn. Jag skall berätta lite om den turen.
Resan till Sturefors innebär alltid ett litet stopp för fika, bensträckning och kisspaus för min del, stoppet denna gång blev i Stavsjö, ett spännande ställe. Där fanns stora brummande saker, matte kallade det långtradare och turistbussar, jag tyckte de verkade lite läskiga. När vi fikat tyckte matte att vi skulle bekanta oss med dessa dånande saker så vi kryssade emellan dem kors och tvärs. Det luktade skumt och fräste och det kändes som om man gick i en låda ,oj vad stora de var, men det visade att det var helt okej att vistas i närheten av dessa dånande saker ja till och med lite spännande. 
Resan går vidare.
Väl framme var det tid för mat och promenad. Vi gick på en cykelväg jämte stora vägen, det susade bilar fram och tillbaka, vad det låter när man är på en plats man inte varit på innan. Nu ser jag något som jag inte sett innan stora konstiga djur, en doft som jag inte kände igen. Kor och kalvar hette det, de stod och stirrade på mig, dom tyckte jag var lika läskig men så liten som jag är så var det ömsesidigt för vi vågade inte hälsa på varandra. Matte tyckte att detta får jag nog bekanta mig med mer vid ett senare tillfälle och det tyckte jag var bra.
 
Jag har varit och hälsat på Markus och Emmas (som barnen heter) skola, oj vad många där var, men alla var mysiga och de kelade med mig och jag pussade på dem alla.
 
Nu är vi hemma på Ekerö igen
 
Lördagen blir det promenad med husse och Emma, en båttur och lite fiske. En dag som vi slappar i största allmänhet..
Jag har ätit lite dåligt i helgen så nu blir det inte fler grisöron säger matte.
 
Dagarna flyter på med skogspromenader och bus med min kompis Molly. Men en dag blev matte tokig, vi var ute på promenad som vanligt och jag sprang lös. Det hade regnat så det fanns massor av vattenpölar med lervälling i. Har ni provat att hoppa i sådana? Det är jättekul! Även att rulla runt i högt gräs är toppen. Det är sådana dagar man tycker att det är kul att vara hund. Men väl hemma, det var då matte blev tokig. BADA sa hon och jag som hade rullat runt, gnidit mig mig mot buskar och klafsat lite varstans för att fräscha till min päls. Vi är inte av samma åsikt om vad som är behagligt och anständigt.
 
Väl i duschen så är det ju rätt skönt att känna ljummet vatten strila runt kroppen, lite måste man ju protestera för att bråka med matte. Frottering med handduk är också skönt och kul, man blir så behagligt varm och lite bus gör att man också blir varm.
Upp på köksbordet, matte är finurlig för nu kommer jag ju inte någonstans, jag vågar ju inte hoppa ner. Borstning av päls och matte berömmer mig jag blir ju så fiin och söt. Lite godis krävs för att jag skall bli samarbetsvillig. Nu kan man ju ana hur denna dagen skall sluta, man har ju klor, öron och tassar som skall finputsas.
 
Det har varit segeltävling på Mälaren också så det har skjutits startskott så man knappt kunnat sova. Men jag har reagerat bra på detta störningsmoment sägs det. Själv skulle jag vilja säga att det är inget man behöver hetsa upp sig för .
 
Nu har jag börjat att tappa tänder också, så det är lite si och så med maten för jag är öm i munnen. Jag gnager lite försiktigt på mina tuggben. 4 tänder har jag tappat, matte har hittat en tand som Emma tycker att vi kan lägga i ett glas vatten så att tandfén kan lägga pengar till hundgodis och jag håller med henne.
 
 Nu får det vara bra för denna gång vov på er
 
                                                     Vi hörs
                                                               Fuska

 

2008-09-20

Nu har jag varit i mitt nya hem i snart 2 månader hos matte Britt o husse Mats på Ekerö.
Jag skall berätta lite om mina upplevelser och hur jag utvecklats.
 
Min bilresa till mitt nya hem gick bra. Jag fick sitta i mattes knä när vi åkte från Pia. Jag tröttnade på det när vi kommit halvvägs, då ville jag undersöka resten av baksätet och när jag gjort det blev jag sömnig och la mig ner sov resten av resan till Ekerö. Matte undrade om jag kände igen dofterna från matte och husse eftersom de hade varit och hälsat på mig regelbundet sedan jag var några veckor gammal. Jag var ju så lugn och fin.
 
Väl hemma undersökte jag mitt nya hem. Jag hittade lite skrymslen här och där som jag kunde relaxa i, jag fann även att matte och jag hade samma intressen, blommor, matte planterar och jag drar upp.
Det var tänkt att de första dygnen skulle jag få vänja mig vid matte och husse och min nya koja men jag var tydligen så efterlängtad av många så det blev inte så.
Jag fick träffa 3 stycken nya människor samma kväll. En av dem hoppade på kryckor hette det visst, en trevlig prick tyckte jag. Han såg lite lustig ut när han gick men det är ju sånt man får ta, träffar säkert fler av samma sort under mitt liv.
 
Första veckan fick jag träffa många människor både stora och små. Jag är ju lite busig så de stora fick känna vilka vassa tänder jag har men de små fick bara känna lite på tänderna.

Husse och matte har ju båt så den fick jag också ut och prova. Det var jättekul men efter ett tag blev jag trött av allt vågskvalp så jag somnade. Vi var ute ett par timmar, det var jätteskönt.

Nu har jag tappat tidsordningen, så jag berättar lite allmänt om vad jag varit med om.
 
Jag har nya hundkompisar i området. Alla har varit jättetrevliga. Jag har en bästis som heter Molly, det är en dvärgschnauzer, vi busar och leker nästan varje dag. Men jag tycker hon blir mindre och mindre för varje dag.

En dag ringde Fillifjonkan och undrade om vi kunde leka. Det var jätteskoj ! Jag skall själv ringa för jag vill åka till henne och leka och hälsa på hennes hästar och annat skoj som hon har.
 
Pia, Charlie, Johan, mormor och  moster har varit här också. Det var kul att ses och få busa med moster Edit och Johan. Vi skall snart åka hem till Pia och hälsa på .
 
Matte tar ut mig på en massa skojiga saker. Jag har varit i Zooaffären och handlat hundgodis av olika slag. Jag fick åka rulltrappa och se så mycket det fanns för hundar. Jag har åkt hiss också för matte tycker att jag har blivit för tung att bära på i rulltrappan.
 
Jag har varit i Vällingby centrum tillsammans med Molly. Vi hade jättekul, där såg jag en del konstiga prylar som barnvagnar, rullatorer, lyftkranar som lät bl.a. och en massa folk, konstiga hundar som såg ut som jag i skyltfönstren men det var min spegelbild sa matte .
 
Molly har inte tyckt om att åka bil men jag har lärt henne att mattes bil är kul att åka i för då får man komma ut på en massa roliga saker. Husses bil går också bra att åka i men där sitter jag i en jättestor hundbur men när jag har växt färdigt hoppas han att den är lagom.
 
Matte och jag plockar svamp och bär i skogen. Har ni smakat färska blåbär och lingon ?  Mmm va gott !
 
Drottningholms slott ett fint ställe där har jag bekantat mig med japaner och blivit fotograferad av de samma .Där var det mycket kul, stora fåglar, högvakten som står och går lite konstigt men allt är hur kul som helst.
 
Färingsö marknad har jag också varit på. Det spöregnade och det var en massa folk och dofter av både det ena och andra. Där fick jag träffa kompisar till matte och husse som kom på motorcyklar. Det var 10 stycken, det dånade rejält men jag har ju suttit på husses hoj så det var ju inget konstigt med det.
 
Ute och spårat efter matte i skogen har jag varit. Hon försvann från husse och mig. Tur att man har en fin näsa för jag hittade henne.
 
Även hos veterinären har jag varit.
Tokigt nog fick jag åka till djursjukhuset också, för jag fick urinvägsinfektion. Jag småskvätte och hade feber. På djursjukhuset var det både hundar och katter. En del förde ett förskräckligt liv så det blev tröttsamt och jag tyckte det var bättre att lägga mig att sova tills det blev min tur. Veterinären och djurskötarna var jättebra att få träffa och även dofterna som det finns på ett sådant ställe. Det är ju bra att känna till dem om man kommer dit fler gånger. Jag fick jättemycket beröm av personalen. Nu är jag i varje fall frisk och kry igen.
 
Gå i koppel  funkar bra men jag är mycket lös också och då kan jag jäklas lite med husse och matte och visa att jag kan vara lika envis som dom. Vi har bra promenadstråk där vi bor, jag har gått på bryggor av olika slag och simmar gör jag i Mälaren när jag känner för det.
 
Jag har gjort lång resa med husses bil och sovit borta. Det har också gått bra. 
 
Min utveckling går bra, jag är en kavat och tuff liten tik tycker matte och husse. Jag har ökat ca 10 kilo sedan jag lämnade Pia, jag växer på höjden också den 7/9 mätte jag 47 cm över manken. Jag är snart rumsren. Det kan misslyckas någon gång när inte matte och husse ser att jag vill gå ut. Jag klipper klorna 1 gång i veckan, pälsen kammas ett antal gånger i veckan, öronen och tassarna formas till då och då, tuggben och grisöron tuggar jag så mina tänder hålls rena, klipper pälsen vid ögonen så jag ser, plockar öronen så jag hör, tempas då och då så jag inte tycker det är obehagligt.
 
Som ni förstår så flyter livet på, på Ekerö. Matte och husse tränar mig och jag dem.

Nu får det vara nog för denna gång. Jag skall försöka att skriva lite oftare så det inte blir så mycket att läsa på en gång
 
                                Många blöta hundpussar från Fuska
 
Ps Det vore kul om fler ville berätta om hur ni har det och vad ni får vara med om i er nya flock, Vi kanske får idéer av varandra om vad vi kan göra. Ds