OKHnew.jpg (14503 bytes)

pix-vit.gif (43 bytes)Elitpix-vit.gif (43 bytes)

pix-gron.gif (807 bytes)
gr_s_u.gif (872 bytes) OKH hemsida

gr_s_l.gif (846 bytes) Elit

pix-gron.gif (807 bytes)
pix-vit.gif (43 bytes) pix-gron.gif (807 bytes)
pix-gron.gif (807 bytes) pix-gron.gif (807 bytes) pix-gron.gif (807 bytes) pix-gron.gif (807 bytes) pix-gron.gif (807 bytes) pix-gron.gif (807 bytes) pix-gron.gif (807 bytes)
pix-vit.gif (43 bytes) pix-gron.gif (807 bytes)

Proffs
träning

pix-vit.gif (43 bytes)
pix-vit.gif (43 bytes)

 

gby81.gif (807 bytes)

 

Den här historien utspelar sig den 30/11-2003

 

Tävlingsdagen började inte med några överraskningar. Jag vaknade och tittade ut det var runt 6 grader (+ grader i alla fall, det är sällan det är minus här), snålblåst och regn…

Jag åt den vanliga frukost som jag blivit tvungen att vänja mig med här nere, 6 rostmackor med äcklig ost på (det finns inte limpa i det här landet, bara modell ”skosula” och då är jag hellre utan) och te till det.

 

Träffade de andra två som skulle med från klubben inte långt från där jag bor och sen åkte vi iväg mot Bertlicher som ligger 40min norrut från Erkrat (40 min i bil alltså). Dirk frågade mig hur jag hade tänkt att lägga upp loppet och jag svarade återigen ärligt att jag inte tänkt alls. Han sa att han hade tänkt börja med att snitta kilometrarna på 5.15 de första 15-20km och se sen hur det känns. Jag tyckte det lät som en bra strategi och sa att jag springer med honom då. Väl framme vid tävlingen var allt också helt normalt. Det såg ut ungefär som en liten orienteringstävling, jag upptäckte när jag kom fram att det fanns en mängd distanser man hade kunnat välja (bara en som var sämre än den jag skulle springa nämligen 42195m).

Att tyskar är noggranna går ju inte att ta miste på. Alla sträckor utom 5 & 7,5km hade varvbanor på kortare slingor samt målet inne på en friidrottsbana. Vad sägs då om att det skiljer ca 25meter mellan starten på Halbmarathon (för er som är dåliga på tyska så betyder det Halvmarathon) och 30km. Kan kanske tyckas vara i petigaste laget men rätt ska va rätt tydligen.

 

Vi lämnar väskorna i en gymnastiksal och börjar så sakteliga att värma upp lite. När det börjar dra ihop sig till start så ser man att det inte är mer än ett 50-tal som ska springa denna något udda distans, startfältet var mycket större på Halbmarathon och Marathon. Det kommer så fram en tysk till mig och frågar om jag springer huvudklass, ärlighet vara ju alltid längst så jag säger såklart att jag är från Sverige, lite dålig på tyska och inte har en aning om vilken klass jag springer. Han frågar då hur gammal jag är och det visar sig att både jag och han springer huvudklass. Efter att jag svarat ärligt på frågorna om vad jag gjort för tid på marathon och 10km så ser han lite konfunderad ut. Han frågar om jag sprungit nåt långlopp över huvudtaget: Jag anser att Ötjärnsloppet när jag var 14 är preskriberat (även om jag var nöjd med resultatet) så jag säger nej. Jag försöker förklara att jag orienterar lite men man vet aldrig om dom riktigt fattar vad det är. Han berättar vidare att detta var lite i kortaste laget för honom, han brukar springa marathon eller 60km…. Han frågade hur fort jag tänkt springa och jag sa som det var att jag och Dirk tänkte öppna på 5.15, det tänkte han också så vi sa att vi ses och önskade varann lycka till. Startfältet var ju som sagt inte så stort så jag Dirk och Stefan som denna långlöpare hette var snart hack i häl på varann.

 

Jag tror vi sprungit ca 400m när Stefan säger första gången att det här går mycket fortare än 5min/km du kanske ska ta och lugna dig om du ska orka sa han till mig. Jag berättade om det fel jag har i hjärnan som gör att jag har lite svårt att se folk springa ifrån mig innan jag är så trött att jag verkligen inte kan göra nåt åt det.

Första km avverkad på 4.30, oj oj oj säger Stefan, det här kommer aldrig att gå, vi måste lugna oss. Nästa km gick lite lugnare nämligen 4.34, Stefan fortsatte och tjata om att det gick för fort och jag tyckte det kändes förvånansvärt bra. Sen låg vi ganska jämt mellan 4.40 och 4.55. Det fortsatte och kännas bra och första milen avverkades på mellan 47 och 48 minuter. Även den andra milen tyckte jag kändes bra förutom att jag började bli riktigt trött på Stefans tjat om det gick för fort hela tiden. Andra milen gick även den på mellan 47 och 48 minuter men det kändes som de sista kilometrarna upp till 20km gått lite långsammare än normalt. Vid 20km frågade jag de andra två om det var nån som hade lust att prova springa lite fortare men det var det ingen som hade. Jag sa att jag tänkte prova några kilometer och sa att vi syns senare, kanske vid 25, kanske vid 28 eller kanske i mål. Jag ökade takten till mellan 4.20 – 4.30 per kilometer och det fortsatte att kännas bra fram till 25km.

Efter 25 så börjar mina ”minnesluckor”, jag fick hux flux träben, det blev motvind och jobbigt i största allmänhet. På nåt underligt sätt så lyckades jag ändå hålla farten ända in i mål för den sista milen gick på 44.25 (hade säkert mycket hjälp av att det är mycket rörelseenergi lagrad när jag väl fått fart på kroppen). Lite drygt 4minuter efter mig kommer Stefan i ensamt majestät och springer i mål. Han säger direkt att han är imponerad och att jag nog vann huvudklassen. Ytterligare 3min senare kommer så klubbkompis Dirk i mål.

Sluttiden 2.19.43 var jag helt och hållet nöjd med.

 

Vi gick till gympasalen för att duscha. När jag är på väg in i duschrummet frågar Dirk om jag inte ska bada? Bada sa jag, vad är badet då. Jag tyckte byggnaden vi var i inte såg ut att vara nåt annat än en gympasal och jag hade ju ingen lust att gå ut utan kläder, så varmt var det inte ute. Det är en trappa ner sa han, ja ska jag bada så här då frågade jag (och menade att jag var naken, hade ju inga badbyxor med mig). Ja varför inte sa Dirk och såg helt allvarlig ut. Jaja tänkte jag, nåt måtta får det ju faktiskt vara, jag tog på mig kalsongerna jag sprungit i och följde med ner. När vi kommer in till bassängen så blir man onekligen lite full i skratt när man ser att den är ca 10x20m stor, 1m som djupast och i den ligger 5nakna tyska karlar och inga fruntimmer så lång ögat når… Det var varmt och skönt i vattnet så det var toppen att ligga och plaska lite eftersom stelheten i kroppen redan börjat infinna sig.

 

Efter bad och dusch så gick vi så till skolans matsal och fikade i den tillfälligt inrättade kafeterian där under tiden som vi väntade på de andra från klubben som hade göra lite längre tid. Rätt vad det är så drar då prisutdelningen igång och det första namn dom ropar upp är segraren i 30km´s huvudklass nämligen jag….. Jag fick pokal och diplom och vart naturligtvis ”hjälteförklarad” i klubben. Klubbkompisarna trodde att jag skulle kunna försörja mig på löpning om jag tränade lite mer… Tål att tänka på.

För er som känner mig bra så finns länken här till den officiella resultatlistan:

 

http://www.sus-bertlich.de/la/strassenlauf/ergebnisse/30-11-03/gesamt.htm#Disziplin6

 

För er som inte känner mig så bra så tror ni säkert på mig ändå bara genom att titta på bilderna.

 

I nästa del kommer jag att berätta om den nya sport (en sport jag aldrig tidigare tävlat i) som jag här nere har påbörjat en multinationell karriär i….

 

Mvh Tysken

 

PS Jag hade givetvis sprungit tävlingen för OKH om det inte var för att klubbkompisarna här nere var sugna att få så bra lag som möjligt i den lagtävling som fanns. De tre bästa tiderna för löpare från vår klubb på 30km slogs ihop. Jag bar i alla fall OHS´s nylonställ under min triumf. DS

 

 

 

pix-gron.gif (807 bytes)
pix-vit.gif (43 bytes) pix-gron.gif (807 bytes)
pix-gron.gif (807 bytes) pix-gron.gif (807 bytes) pix-gron.gif (807 bytes) pix-gron.gif (807 bytes) pix-gron.gif (807 bytes) pix-gron.gif (807 bytes) pix-gron.gif (807 bytes)
pix-vit.gif (43 bytes)


up.gif (861 bytes)

pix-gron.gif (807 bytes)
Sidan senast uppdaterad 04-03-05 av Åke Larsson pix-gron.gif (807 bytes)

OKH's aktivitetskalender Klubbens startlistor, resultat m.m. Elit-sidorna Ungdoms-sidorna ..the truth is out there... Klotterplanket Gästboken snabbaste vägen till de andra..