Den 18 juni 1999 kl 12.30 startar planet från Guayaquil för den 100 mil långa färden över Stilla Havet, samma väg som andra livsformer tagit sig till öarna utanför Ecuador sedan 7 miljoner år tillbaka i tiden, givetvis med andra fortskaffningsmedel såsom trästockar, vrakdelar, båtar, med hjälp av vinden, egna vingar eller som frön i frukter. Målet är Baltra en militär flygplats norr om huvudön Santa Cruz.

Den varma luften slår emot oss när vi går rampen ner från planet och efter att vi fått bagaget och betalt de 100 dollar som inträdet kostar i Nationalparken tar vi en buss till färjan och sedan vidare ca 4 mil till Puerto Ayora. Första djuret som dyker upp efter en intensiv spaning är en katt som springer över vägen strax innan vi når kratertoppen, inga ödlor, sköldpaddor eller andra djur syns till. Öarna har stora problem med av människor införda djur såsom råttor, getter, hundar, kattor m fl. Bla finns det 60 000 vilda getter på öarna som äter upp ödlornas mat.

Olika agenter försöker få oss att köpa en båttur till övriga öar och efter att ha sett över marknaden tar vi beslutet att följa med Daycruisern Darwin på en femdagars tur runt i archipelagen. Att detta är business är helt klart och tydligen har dollarturister drivit upp priserna rejält. Det är lågsäsong nu så priserna

är bara en fjärdedel av de som visas i broschyrer.

Vi har några timmar innan båten går som vi använder till en promenad till Tortuga Bay. En tre kilometer lång stenlagd stig slingrar sig genom kaktusskogen. Mörkret faller snabbt och månen leder oss mot den brusande bukten. En vacker sandstrand möter oss och kraftiga bränningar dränker lavablocken en bit från stranden. Inga sköldpaddor syns till utan fortfarande ligger äggen i sanden för att mogna några dagar till.

Den kraftiga vinden tar tag i båten och det är knappt man kan hålla sig kvar i sängen vid färden till Baltra under natten till lördag. Hela världen är representerad med ett par från Australien, ett par från USA, två grabbar från England, ett par från Tyskland och så vi från Sverige. Besättningen består av kock, matros, servitör, maskinist, styrman, kapten och vår guide, "Champion", som går igenom resans olika etapper efter lunch. Vårt första mål är en bukt på Sancta Cruz, nu börjar de unika djuren visa sig: Havsleguaner, pelikaner, hägrar, spökkrabbor, flamingon, styltlöpare, darwinfinkar, sulor, fragattfåglar, strandpipare, äggropar av havssköldpaddor mm. Vid snorkling visar sig sjöborrar och korallfiskar. Tyvärr har korallerna slagits ut av stora temperaturchocker under "El niño". Vit mangrove och olika fetbladsväxter täcker sanddynerna.

Nästa plats är ön Rabida där vi går bland sjölejon som ligger och dåsar i solen. Galapagosmockingfågel, galapagosduva, blåfotad sula är de fåglar som finns.

På Puerto Egas är det gott om havsleguaner, Sally lättfotad krabba, Wimbrel wandering tattler, amerikansk ostronkrossare, halvpalmated plover, gulhuvad gråhäger, galapagossäl.

Nästa dag väcks vi av "Champions" ringklocka. Med båten till ön där sjölejon ligger på rad, hannen har lagt under sig ett 20 tal honor och vi ser deras kärlekslek i vattnet. Darwinmarkfink av mellantyp, en svart liten gynnare och Darwinkaktusfink av den större modellen, blåfotad sula har nyss kläckt sin andra unge men har små utsikter att överleva p g a att den fem dagar äldre brodern jagar bort honom från honan. Var femte dag byter föräldrarna vakthållning. Vid snorkling ser vi en blå åttaarmad bläckfisk och flera vackra korallfiskar och sjöborrar. Nästa ö med 100-tals havsleguaner, meterstor havssköldpadda, kalifornisk säl, galapagossäl, vandringsgräshoppor, humlor och olika sorters ödlor. Badade med sälar, sjölejon och en havssköldpadda. Under middagen passerade en val strax utanför fönstret.

James ön och Bartolome ön är målet för nästa dag. Ett 100 år gammal lavaflod är som om den var gjord igår, ingen växtlighet förutom en ensam lavakaktus. Lavaflödet är flera km² stort och där det möter vattnet fiskar sulor och pingviner tillsammans. Under lunchen sätter sig en säl i följebåten, djuren är tama som husdjur.

Vi vandrar uppför en gammal vulkan för att få en överblick över lavafältet. Teqiljaväxt och lavakaktus täcker marken och många lavaödlor visar upp sin revirkamp. En fyr pryder högsta punkten. Väl nere igen leker tre olika arter av rocka vid stranden och ett stim med hajar av tre meters längd simmar vid våra fötter.

Tisdag vaknar vi vid Genovesa, 8 timmars färd norrut på norra halvklotet, vi passerar ekvatorn kl 4 och ankrar i vulkankratern Darwinbay. Vi klättrar uppför kraterkanten för att se häckande kolonier av maskerad-, röd- och blåfotad sula. De större fragattfåglarna visar upp sina uppblåsta strupsäckar och försöker få uppmärksamheten från de honor som är lediga. En lågväxt skog täcker ön och de rödfotade sulorna häckar i träden och den maskerade och blåfotade på marken. Stormsvalor i hundratal kretsar över hällarna.

Dags för bad med hammarhajar, de simmar några decimeter under oss när vi snorklar i kratern. Att vattnen inte är ofarliga vittnar en minnestavla över två australiska flickor som försvann spårlöst under sportdykning i kratern för drygt ett år sedan.

Kocken var ut och fiskade upp ett tiotal stora fiskar som han rensar omsorgsfullt, några rester blir det dock till fragattfåglarna som inte själva kan fånga sin föda utan stjäl av andra.

Under natten färdas vi söderut igen och före frukost besöker vi norra Seymore ön med den magnifika fragattfågeln vilket blir sista anhalt på kryssningen.

Eftermiddagen ägnar vi åt besök på Darwins forskningscenter med bla uppfödning av stora landsköldpaddor, vilka kan bli mer än 150 år gamla.

Sista dagen på Galapagos solar vi vid en lagun norr om Tortuga Bay där havssköldpaddor då och då sticker upp sina huvuden och vitspetsade hajar ligger i skuggan av mangroven.

/Jan Eriksson