TEMA 2013

FÖR BORENSBERGS HEMBYGDSFÖRENING


 

 

Tema för 2013, Kommunikation.

Idag lever vi ju i ett kommunikationssamhälle, där både information och människor med en rasande fart rör sig kors och tvärs över jorden.

Bakgrund Gästgiverier Hästskjuts   Taxitrafik
Busstrafik Göta Kanal Järnvägen   Broar

 

Bakgrund
Förr i tiden var det från mun till mun som information spreds och man var tvungen att till fots eller med häst överbringa ett budskap eller träffa en människa. Visserligen kunde budskap spridas en lång sträcka av fäbodarnas kullor med sina näverlurar eller med tända vårdkasar längs våra kuster. För den resande fanns inga matställen och övernattningsplatser. Resenären var oftast tvungen att tigga nattlogi, i allmänhet blev det hos någon bonde. Finare folk tog logi hos prästerna.

Så småningom reglerades förhållandet. År 1442, i kung Kristoffers landslag bestämdes, att tavernor (värdshus, gästgivaregårdar) skulle finnas på ett skjutshålls avstånd längs de större vägarna. (1 skjutshåll = 2-2½ mil) Drottning Kristina utfärdade år 1649 en ny gästgiveriordning med bestämmelser om väghållningen och införande av milstolpsystemet, varmed gästgiveri, skjutshållning och väghållning knöts samman till ett integrerat kommunikationssystem. "För varje hel mil å landsväg sätte häradet upp stolpar eller stora stenar och mindre vid varje halv och fjärdedels mil, därpå miltalet utmärkt är".

 

Halvmilsten vid utfarten från Borensberg mot Tjällmo

Milstenarnas utseende är av tre slag: Helmil, halvmil och kvartsmil. Avståndet mellan helmilstenarna är en gammal svensk mil, vilket motsvarar 10 688 meter i dag. Sålunda bör avståndet mellan varje sten vara 2 672 m = en fjärdingsväg. (En gammal svensk mil = 6.000 famnar).

I den här årsskriften vill vi spegla de allmänna kommunikationernas utveckling i Husbyfjöl (Borensberg). Husbyfjöl har sedan långliga tider varit en viktig knutpunkt. Här gick den urgamla vägen mellan Örebro och Skänninge över Motala ström, med bron vid ”Husaby”, och korsade vägen från Motala mot Linköping. Det var då naturligt med en krog och övernattningsställe och så småningom möjlighet till hästbyte.

till topp

 

Gästgiverier  
Här är några exempel på regler för en gästgivare:
  • Se till att kniv, gaffel och sked ej ha den ringaste matrest på sig från föregående måltider.
  • Då servett framställes, bör den vara ren.
  • Skär ej brödskivorna tjockare än 1/4 tum.
  • Bjud ej resande härsket smör eller illafarna ägg.
  • Tag bort alla cigarrstumpar från blomkrukorna.
  • Stolar, bord och sängar böra hava många ben, så att de icke o behöva stöd av väggarna.

 

Vägtavla vid Tjällmo gästgivaregård

 

 

Gästgivaregården från torget före år 1915 med Lottas krog

En gammal krog som låg på södra sidan av Motala ström upphöjdes genom ett Kungligt brev år 1645 till gästgivaregård och den nuvarande Gästgivaregården i Borensberg byggdes förmodligen 1685.

till topp

Hästkjuts

 

Skjutsningen och väghållningen var sedan århundraden ett tungt besvär för den jordbrukande befolkningen.

År 1878 ändrades den gamla skjutsstadgan och därefter kunde en entreprenör åtaga sig all skjutsning och gästgivaren kunde ägna sig helt åt gästgiverisysslan.

Den viktigaste nyheten för bondeståndet var att skjutsningsbesväret skiljdes från jordbruket.

 

Väghållningssten vid Brunneby

 

 

År 1904 övertog Georg Karlsson ansvaret för skjutsstationen och så här berättade han år 1956:

"Vägen till Klockrike var den värsta av alla. Kring Klockrike går leran högt, och för 50 år sedan var det inte lätt att ta sig fram mellan Borensberg och Klockrike med hästskjuts. Ideligen hade jag att köra till Klockrike station med resande kväll och morgon och hämta andra resande, som kom med sista tåget för dagen eller det första. Borensbergs station byggdes inte förrän 1907, och därför var Klockrike närmaste station för var och en som ville resa härifrån.

I början hade jag bara två hästar, men det dröjde inte många år förrän jag hade åtta eller ibland fler, och arbetet räckte mestadels till åt dem ändå. Mest var det provryttare som anlitade skjutsarna, men många ortsbor behövde skjuts ibland. Givetvis skjutsade jag mest till Klockrike station. Vägen dit känner jag grundligt. När man skulle passa både första morgontåget och sista nattåget och dessutom hade fullt upp att göra på dagarna, blev det inte mycken tid över för sömn. Höst och vår var vägen i ett obeskrivligt skick. Ibland kunde hjulen sjunka ner ända till axlarna, och efter en resa i sådant väglag måste vagnen göras ordentligt ren, innan den dugde för en ny skjuts".

 

Georg Karlsson med parhästar

till topp

Taxitrafik

Borensbergs Bilaktiebolag bildades 4 okt. 1915 med syfte att bedriva biltrafik, huvudsakligast inom Östergötland. Ordförande var J.A. Sundling och vd Wilhelm Danielsson. Sjuttio aktier á 100 kr tecknades och störst aktieägare var Sundling med 16 aktier. Bolaget startade verksamheten med en bil. Ytterligare bilar anskaffades och 1926 hade bolaget dessa tre bilar:

E. 1335 - Nash av 1924 års modell, med 60 hk motor.

E. 110 - Ford av 1925 års modell, med 20 hk motor.

E. 1736 - Ford av 1921 års modell, med 20 hk motor.

1928 gick bolaget i konkurs och rörelsen, med bilar, inköptes av chaufför Gunnar Johansson, Borensberg, för en summa av 4.520:- kronor. Borensbergs taxi gick upp i Motala Taxi 1986 men upplöstes 1993.

 

Foto: Utanför nuvarande Andersson & Karn fastighetsbyrå

till topp

 

Busstrafik

År 1925 inköpte Helmer Calén en T-ford som var en kombinerad buss/lastbil. På flaket kunde en busshytt med två längsgående bänkar placeras, alternativt en "kobusa" för transport av kreatur. 1938 inköpte han en Chevrolet "riktig buss" som dock stod uppallad under kriget. 1946 fick den gummidäcken tillbaka.

 

 

År 1948 inköptes en modern Volvo-buss som användes för bl.a. skolskjutsar.

 

På 1950 talet tog det privata bilägandet fart, vilket innebar färre körningar för taxi. Kommunala busslinjer startade. År 1936 öppnades en daglig bussförbindelse Borensberg - Skänninge och 1953 öppnades linjer Örstorp - Brunneby och Korskrog - Klockrike. Dessa lades dock ner 1968.
Korten är utlånade av Tore Calén

till topp

 

Göta Kanal

För boende i Husbyfjöl öppnades en bekväm möjlighet att resa till Stockholm i och med att kanalens Östgötadel var klar 1822, och tio år senare fanns möjligheten att resa även till Göteborg. I husförhörslängderna finns antecknat flera personer som flyttade till Stockholm, och för de personer från samhället som emigrerade till Nord Amerika, var förmodligen den första delen av den långa resan med kanalbåten till Göteborg. Persontrafiken var inte den viktigaste utan i stället frakttrafiken. Otaliga var de skutor som trafikerade kanalen med last av sten, timmer, spannmål, gödningsämnen m.m. År 1938 antecknade Curt Andersson, brovakt vid Sörby, samtliga passerande båtars namn och klockslag. Sammanlagt passerade 2.256 fartyg från den 19 maj till den 28 november enligt hans anteckningar. Nedan ett exempel från 16 september 1938:

  Artur, kl. 05.35
Teresia, kl. 08.26
Dakapo, kl. 10.10
Jupiter, kl. 15.40
Simsson 7, kl. 17.22
Sillskuta, kl. 18.15
Annie, kl. 19.57
Thore, kl. 24.00
 

Kanalen var alltså öppen dygnet runt. När fick brovakten sova?

 

Thore i vinterkanal

 

vedskuta

 

lastning av spannmål vid centralföreningen i Borensberg

 

isbrytarkonvoj ute på Boren, en av de kalla 40-tals vintrarna

 

Båtbilder hämtade ur Hembygdsföreningens och Olle Schills arkiv

till topp

 

Järnvägen
I december 1907 öppnades den 8 km långa smalspåriga järnvägen mellan Borensberg och Klockrike. Linjen Klockrike - Linköping fanns redan 1897. I januari 1908 sattes motorvagnen "Ankan" in i trafik med sju resor t/r dagligen.

 

 

 

Ankan med stationspersonal. Här fanns både stations-föreståndare Linder ochstationskarl Lundberg. "Ankan", som fått sitt namn p.g.a. sin vaggande gång framfördes under 32 år av Gustaf Gustafsson, "Tåg-Jösse" kallad.

 


Tåg-Jösse

Ankan på sin sista resa 1958 till järnvägsmuseet i Valla, Linköping.

 

 

Gammalt och nytt tåg sida vid sida. Järnvägssträckan Borensberg - Klockrike lades ner år 1962.

till topp

 

Broar

Avdelning Broar under konstruktion

 


sidan senast uppdaterad 2014-01-18
ansvarig för hemsidans innehåll: Anders Åhammar anders.ahammar@boremail.com
 
webbdesign: Ann-Christine Andersson. a-c.a@spray.se