Logo Fjälluff -97

Inledning

Avresedagen måndagen den 30 juni

Falköpings station i väntan på tåget.
Falköpings station.
32 grader i skuggan. Det var sommarens varmaste dag när vi stod och väntade på Nordpilen med ryggsäckar, kängor och militärbrallor. Från vänster på bilden jag (Per Russberg), Anders Gustafsson och Kristoffer Karlström. Tåget skulle avgå från Falköpings station kl. 17.40, men var ca 20 minuter sent. Men vad spelar det för roll när man ändå skall tillbringa ett dygn på tåget?

Vi trängde in oss i vår trebädds sovkupé. Det blev ganska trångt med ryggsäckarna. På tåget var det mycket varmt då luftkonditioneringen inte fungerade. Typiskt! Vi gick till bion och såg "Den galne professorn". Under filmen delades det ut gratis dricka p g a den trasiga luftkonditioneringen. Efter filmen satt vi i bistron och lyssnade på musik från jukeboxen och såg landskapet utanför svischa förbi. Folk på tåget trodde (ganska naturligt) att vi låg i lumpen i Boden. Efter midnatt, när bistron stängde, mötte vi konduktören på väg till vår kupé. Han talade om för oss att vi skulle få gratis frukost till morgonen, också på grund av luftkonditioneringen. Under natten fick vi sova med öppet fönster för att få in lite frisk luft, men det blev ju inte särskilt tyst!

 

Tisdagen den 1 juli

På morgonen gick vi till restaurangvagnen och åt vår gratis frukost, som bestod av en smörgås, en dricka och så fick vi en youghurt som bonus. Vi passerade Bastuträsk och Jörn, och det var nu inte så långt kvar innan vi skulle byta tåg i Boden. Väl där gick vi på ett vanligt intercitytåg som skulle ta oss till Abisko på 5 timmar.

Gällivare station
Den fina stationsbyggnaden i Gällivare.

Efter en stunds färd läste vi på en skylt utanför att vi just passerade polcirkeln. I Gällivare såg vi de första snöfläckarna borta på Dundret och ytterligare lite senare fick vi vår första skymt av fjällen.

Vid 15-tiden kom vi fram till Abisko. Efter att först ha passerat Abisko Östra gick vi så av vid Abisko Turiststation. Här var det 7 grader ute, behagligt efter den varma tågresan. Vi gick till turistanläggningen där vi skulle byta våra tågbiljetter mot ett fjälluffakort och ett medlemsskap i STF. Men det var inte så lätt! De hävdade att medlemsskapet inte ingick i paketet, men vi visste ju att det skulle göra det. De fick ringa för att kolla upp saken, och det tog lång tid. Men vi fick rätt!
Framme vid Abisko Turiststation.
Framme i Abisko! Anders och Kristoffer står
framför Abisko Turiststation.

Vi fick nycklarna till vårt 4-bäddsrum. Där var redan en person, en äldre herre med hörapparat, som vi fick dela rummet med. När vi inrättat oss i vårt rum i byggnaden Keron gick vi ut en sväng för att se på omgivningarna.
Bron över Abiskojåkka. Njulla i bakgrunden.
Jag och Kristoffer står på bron
över Abiskojåkka. I bakgrunden
fjället Njulla med en hel del snö.
Vi gick till den magnifika Abisko kanjon, som går förbi inte långt från stationen. Den mynnar ut i ett delta i Torne träsk. Abisko ligger för övrigt 250 km norr om polcirkeln. Dessutom ligger Abisko i nederbördsskugga, vilket gör det till en av de soligaste platserna i landet.

Efter promenaden gick vi tillbaka till Keron. Det var dags att laga middag, vilket vi gjorde i det jättefina självhushållsköket. Middagen bestod av en ordentlig portion spaghetti och mexikansk köttfärssås. Under kvällen bastade och duschade vi också.

Vi fick reda på att det var mycket snö kvar längs leden, och började bli osäkra på om vi kunde genomföra vandringen så som vi hade planerat den. Vintern hade varit den snörikaste på många år (under hela 1900-talet sa en del), och så här tidigt på säsongen hade snön inte hunnit smälta helt.

Lapporten i midnattssol.
Lapporten i midnattssol. Öppningen är nästan 5 km bred.

Redan första kvällen hade vi tur. Solen sken, så nu skulle vi få uppleva midnattssolen! Midnattssolen kan ses från stationen mellan den 12/6 och den 4/7 och från fjället Njullas topp mellan den 27/5 och 18/7. Upp på Njulla kan man åka med en 2 km lång stollift. Vi gick ut för att fotografera den kända Lapporten i midnattssol. Detta gjorde vi ståendes på järnvägen. Vi fick en bild, men sen kom ett malmtåg så det var bäst att flytta sig. Nu började också myggorna komma fram. Mygghatt och djungelolja på! Annars hade vi knappt sett en mygga under dagen. Lapporten har fått sitt namn av rallare som såg samer driva renar genom passet. Dess öppning är nästan 5 km bred och dess högsta topp är 1738 m. Klockan blev 1, ögonblicket då den riktiga midnattssolen inträffar på grund av sommartiden, och det förärades med några kort.
Abisko turiststation i midnattssol.
Abisko turiststation i midnattssol.
Abiskojåkka forsar fram i kanjonen.
Abiskojåkka mitt i natten.
Abiskojåkka mitt i natten.

Kristoffer var nu trött, så han gick in och lade sig. Men Anders och jag kunde inte slita oss från det vackra ljuset och landskapet, så vi var ute och fotade ytterligare ett par timmar. Vi följde Abiskojåkka under vår promenad.Under E10 och malmbanan leds vattnet genom en tunnel och forsar ner i öppningen med enorm kraft. Vi gick över en bro, och från andra sidan kanjonen såg vi turiststationen upplyst av midnattssolen. Givetvis blev det ett kort! Efter detta gick vi tillbaka till Keron och lade oss. Man skulle ju orka upp nästa morgon också.

 

Fortsätt till Inledningen, forts.


Copyright © 1999 Per Russberg, Anders Gustafsson.