[Startsidan]

[Fotoalbum]

[Norge]

[Resor]

[Spel]

[Kontakta mig]


Dagbok från Israel

Söndag 12 augusti (Chez Alexis Guesthouse, Mitzpe Ramon)
Det fanns ingen transport till gränsen så det blev en taxi för JD 2 efter en stunds väntan för att få det priset. Gränsen var ödslig och jag var den ende som passerade just då. På den jordanska sidan blev jag bara igenomviftad efter att ha betalat JD 5 departure tax, men israelerna var besvärliga och misstänksamma. Bagaget röntgades och genomsöktes, fast de gick med på att inte köra filmrullarna i maskinen. Jag fick många frågor och misstänksamma blickar. De hittade mitt andra pass och började tjata om det, och så anmärkte de på mitt tejpade pass. Den enda som tidigare har sagt någonting om det är den svenska tanten på ambassaden i Islamabad, och jag har passerat 15 landgränser och gjort 6 internationella flygresor med detta tejpade pass utan att någon har sagt ett ord. De ville se mina pengar och jag fick redogöra för mina vistelser i Pakistan, Iran och Libanon men fick iallafall till slut ett 3 månaders visit permit. Ute på andra sidan gränsen fanns ingen transport förutom en dyr taxi som stod och väntade. Efter att ha suttit en stund på en bänk gick jag till huvudvägen och fick där en taxi till rimligare pris in till Eilat. Det råder inga tvivel om att Israel är överlägset dyrast på den här resan, och en ordentlig prischock även när man kommer från Jordanien som inte är det billigaste landet det heller. Jag åt på McDonald's i Eilat till astronomiskt pris (30 NIS), fast då fick jag iallafall en enorm läsk och pommes frites. Hittills på resan har jag alltid köpt vatten på flaska men här är det uteslutet. Kranvattnet ska vara ok att dricka i Israel. Eilats flygplats var en smula ovanlig då den ligger mer eller mindre mitt i centrum. Det var ju inte de största flygplanen som landade där men ändå märkligt. Eilat är hysteriskt vid den här tiden och när jag blev erbjuden att sova på taket utan toalett för 30 NIS så kom jag fram till att det var nog lika bra att lämna Eilat med en gång. Det finns ändå ingenting för mig här. Så jag gick till busstationen och tog 15-bussen till Mitzpe Ramon, lika hisnande dyrt det som allt annat. Det var knappt något vanligt folk som åkte med bussen utan den var full med uniformerade värnpliktiga och deras vapen. I Israel gör även tjejerna värnplikt. Gång på gång gjorde vi avstickare från huvudvägen till militäranläggningar för att plocka upp och släppa av värnpliktiga. Framme i Mitzpe Ramon hade jag stora problem att hitta till Chez Alexis Guesthouse men fick till slut en gratis lift dit. Jag fick en säng utanför rummen för "bara" 40 NIS - även det rekorddyrt sedan jag påbörjade resan. Det fanns iallafall kök så jag gick och köpte mig ett paket makaroner.

Måndag 13 augusti (Chez Alexis Guesthouse, Mitzpe Ramon)
Idag åkte jag för att titta på Ein Avdat, inte så långt från Mitzpe Ramon. Detta visade sig vara lättare sagt än gjort då stället var makalöst tillkrånglat. Jag tog den svindyra bussen och sa att jag ville bli avsläppt vid universitetet som ligger vid Ein Avdat men blev istället avsläppt vid den övre entrén ett antal kilometer från den lägre vid universitetet. Problemet var att om man gick in vid den övre entrén så kunde man bara gå till utsiktspunkten eftersom vägen ner i klyftan var enkelriktad uppåt av "säkerhetsskäl" då ett par branta metallstegar ingår i uppstigningen. Detta förklarade en trött tjej på knackig engelska vid entrén och jag var därmed strandsatt på en ödslig väg med ett busstopp. Jag är inte mycket för att lifta och föredrar att resa i länder där transport är billigt och frekvent, men jag åkte med en bil som av en händelse stannade något hundratal meter från mig. Han skulle dock snart svänga av åt ett annat håll så jag blev sittande i en busskur ordentligt frustrerad och funderade på att lägga ner det hela och ta nästa buss tillbaka. Men en man pekade ut universitetet som var synligt från busskuren där jag satt och jag åkte med nästa buss dit och slapp betala genom att vifta med biljetten från den första bussen. Från universitetet går man ner längs en väg tills man kommer till entrén för Ein Avdat där de förklarade att det var strängeligen förbjudet att vara kvar på området efter kl 16.45. Hur som helst så var Ein Avdat mycket vackert så det var tur att jag inte missade det. Det är en sval vattenkälla omgiven av en spektakulär klyfta i den varma öknen. Det gick omkring rådjur där också. Ein Avdat är på framsidan av guideboken men bilden visade sig vara spegelvänd. Efter den enkelriktade uppstigningen var jag tillbaka på samma ödsliga plats på vägen och satte mig för att vänta på bussen tillbaka till Mitzpe Ramon. En japansk tjej på andra sidan vägen fick stopp på en bil och åkte iväg åt andra hållet men kom märkligt nog tillbaka efter en stund i samma bil som då stannade för att plocka upp mig - i själva verket skulle hon också till Mitzpe Ramon. Kvinnan som körde bilen var ganska speciell och tyckte jag var galen som suttit vid vägen så länge. Tillbaka i Mitzpe Ramon tittade vi på Maktesh Ramon - stan ligger vid kanten av världens största naturliga krater. Vägen söderut mot Eilat går ner i serpentin längs kanten och fortsätter längs kraterns botten, men när jag kom hade jag inte en aning om att jag åkte i kratern. Visst var det en storslagen syn, men kratern är för stor för att ge intryck av en krater så hade jag inte vetat vad det var så hade jag bara sett det som en enorm, öde slätt.

Tisdag 14 augusti (Al-Arab Hostel, Jerusalem)
Idag åkte jag och japanen till Jerusalem via Beersheba. Hon hade bott där ett antal månader för någon språkkurs och hade nu rest runt i landet den sista tiden. Hon var 29 år men såg mer ut som 20. På väg från busstationen till gamla stan pekade hon ut en pizzeria som nyligen sprängts i luften. Fasaden var täckt av nedklottrade, gröna pappskivor. Hon hjälpte mig hitta ett bra ställe att bo i gamla stan där jag tog en säng i ett gigantiskt dormitory på taket med Dome of the Rock synlig genom fönstret. Det kostade 15 NIS per natt och billigare än så blir det knappast i Israel. På TV-nyheterna såg jag hur israelerna precis hade gått in i Jenin på Västbanken och jämnat polisstationen med marken. Många av de palestinska självmordsbombarna har kommit just därifrån. Jag läste även långa e-mail från min orolige far om den instabila situationen i Israel. Värst av allt är att Temple Mount med Dome of the Rock har varit stängt för turister nästan ett år vilket jag inte kände till förrän jag kom hit.

Onsdag 15 augusti (Al-Arab Hostel, Jerusalem)
Idag har det inte blivit mycket gjort, förutom några ärenden gick jag till Western Wall på eftermiddagen där det var fullt med svartklädda judar. De ser verkligen lustiga ut med sina hattar, glasögon och hårflätor antingen hängandes fram eller virade runt öronen.

Torsdag 16 augusti (Al-Arab Hostel, Jerusalem)
Jag gick till Mount of Olives efter att på väg ut ur gamla stan ha råkat titta in på ett ställe där en man visade vägen ner i källaren där det blev stearinljus, kors i pannan och vattenstänk överallt, och sedan ville han ha pengar för det vilket han kunde glömma. Vid Tomb of the Virgin Mary var det full religiös aktivitet. Från berget var det flott utsikt över gamla stan och Dome of the Rock. Jag såg några kyrkor på berget varav en hade en fin vy av Dome of the Rock rakt genom fönstret vid altaret, och gick sedan tillbaka till gamla stan och såg Church of the Holy Sepulchre som står på platsen för Jesus korsfästning och innehåller hans grav. Utsidan var inget vidare men det var mycket att se därinne och jag blev positivt överraskad eftersom guideboken gav intryck av att kyrkan skulle vara en besvikelse.

Fredag 17 augusti (Al-Arab Hostel, Jerusalem)
Större delen av muren runt gamla stan är stängd av säkerhetsskäl men jag fick veta från turistbyrån att den södra, kortare delen av promenaden fortfarande är öppen så jag gick den. Kl 16 gick jag med i en timmes procession längs med Via Dolorosa till de olika "stationerna" som representerar Jesus väg till korset, och det hela slutade i Church of the Holy Sepulchre. Souvenirförsäljarna är uppenbarligen desperata för att det är så dåligt med turister, ett par var mer eller mindre förbannade för att jag inte ville köpa något och en var riktigt otrevlig - när jag stod och tittade utanför affären så visade han in mig och började visa olika saker, men när jag inte ville ge något pris så blev han aggressiv och blockerade vägen ut, tog tag i mig och gav mig en argsint blick och menade att jag var oförskämd. Jag har varit på dåligt humör sedan jag kom till Jerusalem för att jag inte får se Temple Mount och för att det är så trist stämning på det hela taget.

Lördag 18 augusti (Al-Arab Hostel, Jerusalem)
Idag blev det en tidig start för att åka på tur. Receptionskillen väckte mig kl 2.30 och kl 3.45 plockade minibussen upp mig och några andra vid Damascus Gate. Vi satte kurs mot Masada och efter en ansträngande 45-minuters uppstigning på berget i mörkret kunde vi se solen gå upp över Döda havet. Ruinerna på toppen var dock inget speciellt. Det lär vara varmt att göra uppstigningen på dagen så det fanns en linbana. Kl 8 åkte vi vidare till Döda havet. Det fanns dyra förvaringsskåp och märkligt nog betalduschar samtidigt som det fanns gratisduschar vid stranden. Det sved ordentligt på händerna p.g.a. torr hud men det var en makalös upplevelse att flyta på vattnet - man behöver inte göra någonting, bara lägga sig på rygg och koppla av. Sedan stannade vi vid ett närliggande naturreservat, men vi hade inte lust att betala inträdet så vi satte oss och pratade istället. På väg tillbaka till Jerusalem stannade vi till vid Qumran där "The Dead Sea Scrolls" hittades, men ingen ville gå ut och ta kort. Vi stannade även på Mount of Olives så jag fick se utsikten därifrån en gång till. Vi var tillbaka kl 14, jag lade mig och sov hela eftermiddagen och kl 20 ringde talade jag med mina oroliga föräldrar som ringde upp enligt instruktioner från ett e-mail som jag hade skickat.

Söndag 19 augusti (Al-Arab Hostel, Jerusalem)
Jag tog bussen till Yad Vashem i de västra utkanterna av Jerusalem, som är ett komplex till minne av Förintelsen. Där fanns ett bra, kronologiskt museum samt en mängd olika monument utspridda över området, inklusive en vit buss med svensk flagga som användes för att hämta judar från koncentrationslägren i krigets slutskede.

Måndag 20 augusti (Al-Arab Hostel, Jerusalem)
Idag åkte jag till Bethlehem med en minibuss från Damascus Gate. På minibusstationen frågade de om jag ville bara till gränsen eller "inside" och jag sa att jag ville till Bethlehem. De hade tydligen inte lov att köra den sträckan och tog därför omvägar på diverse grusvägar för att ta sig förbi checkpointen. Jag visste inte om detta och blev tämligen förvånad och tänkte att det här kan väl knappast vara huvudvägen mellan Jerusalem och Bethlehem. Det lagliga förfarandet är alltså att åka till gränsen mellan Israel och Västbanken, passera genom checkpointen till fots och sedan ta vidare transport till Bethlehem. I Bethlehem såg jag först Milk Grotto Chapel där Maria ammade Jesus. Någon droppe av mjölken ska ha fallit till golvet och färgat hela grottan vit, heter det enligt legenden. Därefter gick jag till Church of the Nativity. Inne i kyrkan leder två trappor ner till ett utrymme där en stjärna på golvet markerar platsen där Jesus ska ha fötts, och bredvid finns ett litet rum där han ska ha lagts i krubban, som numera finns i en kyrka i Rom. Här finns speciella palestinska frimärken som man inte kan ta med sig tillbaka in i Israel och posta. Jag stötte oturligt nog ihop med en kille som jag träffade på gatan i Jerusalem igår. Då tilltalade han mig och nästan omedelbart bjöd in mig att komma och sova över i hans hus i Bethlehem och så skulle jag få gratis hårklippning. Jag fick hans telefonnummer och skulle ringa honom när jag kom till Bethlehem men han var lite väl snabb i sin inbjudan och såg dessutom gay ut så det gjorde jag ju inte. Men när jag nu träffade honom igen i Bethlehem kunde jag ju inte gärna säga nej till att gå hem till honom. Jag hade dock rätt i min bedömning och hamnade i en obehaglig situation i hans frisersalong men tog mig ur det hela och gick till "herdarnas äng". Någon äng fanns inte att se utan det var bara en kyrka. Då jag skulle tillbaka till Jerusalem tog jag en taxi till checkpointen och plockade sedan upp vidare transport på andra sidan.

Tisdag 21 augusti (Al-Arab Hostel, Jerusalem)
Idag blev en ansträngande dag med två stora muséer. Först ett par timmar på Tower of David museum i citadellet i gamla stan som behandlar Jerusalems historia, och därefter en halvtimmes promenad till det enorma Israel Museum där jag blev kvar i fyra timmar. Man kunde tro att det var ett nöjesfält snarare än ett museum för stället var packat med folk och det var full aktivitet med drakflygning i den omgivande trädgården. Det var bl.a. akeologiavdelning och konstavdelning, och det fanns ett par kompletta synagogor plus en speciell byggnad som innehåller "The Dead Sea Scrolls". Stället var så stort att man lätt gick vilse och det kändes som att det aldrig skulle ta slut. Det var mer än bara Israel och den sektion som främst fångade mitt intresse var den med föremål från Centralamerika, Afrika och Oceanien med en massa grimaserande masker, statyer och totempålar, vilket naturligtvis inspirerade till nya resor. Det israeliska parlamentet Knesset ligger precis bredvid muséet.

Onsdag 22 augusti (Aviv Hostel, Tiberias)
Jag förflyttade mig till Tiberias vid Sea of Galilee och blev mött på busstationen av en svensktalande kille som visade vägen till ett vandrarhem där jag fick ett rum med 5 sängar helt för mig själv.

Torsdag 23 augusti (Aviv Hostel, Tiberias)
Jag tänkte åka till Nazareth men det gick ingen buss förrän kl 10.30 så det blev Safed istället. Falafel gick loss på 10 NIS här - dubbla priset mot Jerusalem och mer än 10 ggr vad falafel kostar i Syrien. Safed var iallafall vackert beläget och är Israels högsta stad på 800 m. Jag besökte några synagogor men hade inte lust att ge några bidrag med tanke på min svidande plånbok, trots uppmanande blickar och pekande mot donationsboxen. Tillbaka i Tiberias hade 3 personer flyttat in i rummet inklusive en norsk tjej.

Fredag 24 augusti (Aviv Hostel, Tiberias)
Idag tog jag en tur till ruinerna vid Beit She'an. Det var inget speciellt men jag stannade där ett bra tag och vandrade omkring bland ruinerna. Det bästa var kranarna med iskallt vatten som nästan var värda inträdet i sig själva. Tillbaka i Tiberias hade de flyttat alla mina saker till ett annat rum för att rummet jag var i skulle bli ett tjejrum. Sådant uppskattar jag inte.

Lördag 25 augusti (Aviv Hostel, Tiberias)
Idag gick jag upp tidigt för att göra cykelturen 55 km runt Sea of Galilee. Kl 7 kom jag iväg och cykeln hyrde jag från vandrarhemmet men den var inget vidare trots att den var dyr. Jag stannade till vid kyrkorna vid Tabgha. Först Church of the Multiplication of the Loaves & Fishes där Jesus enligt bibeln ska ha mättat 5000 personer med ett par fiskar, därefter Church of the Primacy of St Peter och till sist Church of the Mount of Beatitudes som jag nådde efter en lång och svettig promenad uppför en kulle. Strax efter Tabgha kom jag till Capernaum och ruinerna av en gammal synagoga. Det närliggande Greek Orthodox Monastery var vackert inuti. På ett ställe var det en lång rad med "Swimming is forbidden"-skyltar men stranden var packad med folk likaväl. Jag tog hela dagen på mig och var tillbaka i Tiberias på kvällen. Det var varmt och svettigt så jag tog många raster, men värre var att cykeln var motspänstig och inte ville rulla trots nedförslutning. En kille på en bensinmack lossade den bakre bromsen åt mig som jag trodde var orsaken till problemet, men det blev inte mycket bättre av det.

Söndag 26 augusti (Aviv Hostel, Tiberias)
Jag gick upp tidigt även idag och tog 7.40-bussen till Nazareth. Framme där befarade jag att kyrkorna inte skulle öppna på eftermiddagen eftersom det var söndag, plus att jag hade glömt att ta på långbyxorna så jag var på väg att bli på riktigt dåligt humör när jag läste vid ingången till Basilica of the Annunciation att "Entrance to people in shorts is absolutely forbidden". Men kyrkan var öppen och en gubbe sa att jag kunde gå in iallafall. De verkar inte vara mycket för att respektera förbudsskyltar här, fast det kändes ju inte helt bra att gå in med shorts. På övervåningen var det mässa. Marknaden var stängd söndag men kyrkan i marknaden var öppen och även där var det mässa. Jag gick uppför en lång och svettig trappa till vad som skulle vara Nazareths vackraste kyrka men den var stängd, liksom St Gabriel's Church. Märkligt nog fick jag en apelsin gratis - jag lade den på vågen men killen bara viftade och sa "No money!". Tillbaka i Tiberias gick jag runt i stan men det var inte mycket att se där. Jag stod nere vid sjön och pratade med en sydafrikan som bor i samma rum som jag när en man med rätt extrema åsikter lade sig i och det blev en lång diskussion.

Måndag 27 augusti (Light House Hostel, Akko)
Idag förflyttade jag mig till Akko via Haifa. Det var en bit att gå från busstationen och mannen i informationen pekade åt fel håll, men väl inne i gamla stan träffade jag en man från vandrarhemmet och han körde mig dit. Akko var ett trivsamt och charmigt ställe och en klar höjdpunkt av Israel. Det var inte mycket turister här men ett indiskt par som hade varit på kibbutz bodde i samma rum.

Tisdag 28 augusti (Light House Hostel, Akko)
Det blev en sen snart idag och jag följde med indierna till busstationen. Det är inte alltid så lätt att hitta i Old Akko så efter en stund var vi tillbaka där vi började. Jag åkte till Haifa och tog den underjordiska bergbanan upp på Mt Carmel där jag åt på McDonald's innan jag tog bussen vidare till Megiddo. Det blev en timme att vänta på busstationen men där fanns ett cybercafé så jag passade på att skriva en rad hem. Bussen släppte av mig precis vid Megiddo som tur var eftersom det började närma sig stängningstiden. Det fanns inte jättemycket att se förutom palmer och gammal sten, men stället är mer känt som Armageddon och ska vara platsen för "The last great battle on Earth". Den mest intressanta detaljen var den underjordiska tunnel som man går igenom för att lämna området. Jag gick 2 km till Megiddo Junction eftersom gubben i informationen i Haifa hade sagt att jag måste åka via Afula för att komma tillbaka. Från korsningen går en väg till närliggande Jenin på Västbanken och det satt soldater på vakt i varenda busskur. Tillbaka i Akko gick jag till fyren och såg ljusen från Haifa på andra sidan bukten under månens sken.

Onsdag 29 augusti (Light House Hostel, Akko)
Idag gjorde jag turen upp till Rosh HaNikra via Nahariya, norr om Akko. Busstationen i Nahariya var avspärrad och en polis såg till att ingen gick in så jag gick till turistbyrån och fick veta att det fanns en buss kl 12. Under tiden gick jag ut till stranden och när jag kom tillbaka var busstationen öppen. I Rosh HaNikra köpte jag en kombinerad biljett som inkluderade attraktionerna i Akko. Man åker linbana ner till området med bländande vit sten som skjuter upp ur havet, havsgrottor som man promenerar till genom gångar och ett par gamla brittiska järnvägstunnlar varav den ena numera fungerar som biograf där man ser en film om Rosh HaNikra. Hela detta turistkomplex ligger märkligt nog precis vid den stängda gränsen mellan Israel och Libanon och gränsgrinden med en skylt står utanför restaurangen. Citadellet i Akko var mer eller mindre övergivet och jag kunde gå in utan att visa biljetten från Rosh HaNikra.

Torsdag 30 augusti (Light House Hostel, Akko)
Åkte återigen till Haifa där jag idag tittade på det mycket vackra Baha'i Shrine of the Bab. Jag var osäker på om jag skulle få se det för indierna hade sagt något om att man var tvungen att vara i en grupp, men en man visade var jag skulle gå upp och det var inga problem. Jag fick t.o.m. en broschyr på svenska. Sedan gick jag nedför berget och tittade tillbaka upp. Tydligen var det så att det var trappan ner från gravmonumentet som man bara kunde gå i grupp av någon ytterst märklig anledning. Hela upplägget, med gröna parker i segment nedför bergssluttningen från gravmonumentet med en trappa i mitten som löper över vanliga gator som man inte ser nedifrån, var oerhört attraktivt och något av det bästa jag sett i Israel. Därefter tog jag bussen till Caesarea via Hadera. Caesarea skulle vara "One of Israel's greatest archaeological sites", men jag var inte imponerad. Det såg någorlunda bra ut vid entrén, men inne var ruinerna inte mycket att se, den romerska teatern såg ut som om den kommit från IKEA, moskén och citadellet var ockuperade av restauranger och souveniraffärer som tillsammans med badstranden dominerade området, och en närliggande fabrik med tre höga skorstenar gjorde inte saken bättre. Jag tyckte det bästa var de attraktioner som låg utanför området och som man inte behövde betala inträde för att se - den byzantinska gatan och den romerska akvedukten. Den senare var det en bit att gå till och jag tänkte ta bussen tillbaka till Hadera därifrån eftersom bussen tidigare gjorde en avstickare dit. På kvällen gjordes emellertid inte denna avstickare, och lyckligtvis blev jag informerad om detta så att jag hann gå tillbaka till busstoppet på vägen.

Fredag 31 augusti (No 1 Hostel, Tel Aviv)
Jag började dagen med lite mer sightseeing i Akko och såg Al Jazzar-moskén, The Templar Tunnel och det turkiska badhuset. Jag hade hört att en biljett för citadellet gäller även för de andra attraktionerna men vid det turkiska badhuset fungerade det inte med biljetten från Rosh HaNikra. I informationen vid citadellet visade det sig dock att biljetten inte var någon riktig biljett utan skulle lösas in mot en hel hög biljetter till olika saker i Akko. När jag var färdig släpade jag iväg med ryggsäcken till järnvägsstationen och tog tåget till Tel Aviv vid 14-tiden. Jag lämnade ryggsäcken någon minut på en bänk medan jag köpte biljett men när jag kom tillbaka stod en sur polis där och klagade på det, och strax därefter kom någon och skulle se passet. Det var trevligt att åka tåg för en gångs skull och billigare än bussen, speciellt som jag inte behövde byta i Haifa, men Israels järnvägsnät är mycket begränsat. Jag köpte biljett från en automat på plattformen, ingen kontroll skedde på tåget men man skulle stoppa in biljetten i utgångsspärren på stationen vid resans slut. I Tel Aviv tog jag bussen till Ben Yehuda St och checkade in på det dyra No 1 Hostel. Stan var mer eller mindre övergiven eftersom det var fredag kväll, det mesta stängt och inte mycket folk på gatorna. McDonald's var iallafall öppet.

Lördag 1 september (No 1 Hostel, Tel Aviv)
Idag på shabbaten passade det bra att se sig om i Tel Aviv. Jag gick promenaden längs stranden ner till Jaffa. Det var en fin vy av Jaffa från piren, men på det hela taget tyckte jag att Jaffa kändes lite väl modernt. På väg tillbaka gick jag igenom Neve Tzedek-området, och så skulle jag se en eldsprutande fontän vid Dizengoff Square men det hände ingenting. En kille som bott i rummet fyra år verkade tro att det var hans rum och blev ursinnig när jag ville ha ljuset tänt kl 20, varvid jag flyttade till ett lugnare rum.

Söndag 2 september (No 1 Hostel, Tel Aviv)
Gick till Egyptiska ambassaden med en kanadensare som precis flugit in till Israel. Visumet var billigt, lekande lätt att ordna och kunde plockas upp kl 13 samma dag, men jag fick ge upp hoppet om att klämma in det i mitt gamla pass som nu är fullt utan fick börja på det nya. Inte så smidigt att ha ett visum från Tel Aviv där, men vad ska man göra. På resebyrån fungerade inte datorsystemet, och när jag kom tillbaka kunde jag inte få någon vettig information om att boka om flygbiljetten så jag får göra det i Cairo. Under resten av dagen tog jag en promenad i Tel Aviv och besökte Carmel Market, Yemenite Quarter samt åkte upp till 29:e våningen i Shalom Tower.

Egypten >>>


Karta:
Dagbok:
Bilder:
Övrigt:
[Indien] - [Bangladesh] - [Pakistan] - [Iran] - [Turkiet] - [Syrien] - [Libanon] - [Jordanien] - [Israel] - [Egypten]
[Indien] - [Bangladesh] - [Pakistan] - [Iran] - [Turkiet] - [Syrien] - [Libanon] - [Jordanien] - [Israel] - [Egypten]
[Indien] - [Bangladesh] - [Pakistan] - [Iran] - [Turkiet] - [Syrien] - [Libanon] - [Jordanien] - [Israel] - [Egypten]
[Kuriosa] - [Valuta] - [Pass-stämplar] - [Vykort] - [Frimärken] - [Hela dagboken] - [Höjdpunkter] - [Sammanfattning]