Söker efter samhörighet i andra världsdelar.
Höra samman med människorna.
Förståelse.
En blick i ögonvrån.
Tyst kärlek.
Ett barn vänder sig om och ler med halvslutna ögonlock.
Höra till.
Värme som strålar till en annan kontinent.
Från en annan tid - genom generationerna.
Glipan har minskat.
Såren har läkt och lämnar ristningar på huden som Nascalinjer.
Bildar figurer bland stenar och mörk jord.
Svala rännilar av ljusbrun sand som blåses rena i gryningen av en vindil.

En kvinna sopar i fyrtio år. Bor ensam i öknen.
Gamarna betraktar henne vaksamt i timmar.
Likt en mumie torkar hon långsamt sittande i en stol i fosterställning.
Långa spruckna tånaglar på de bara fötterna.
Håret klipptes aldrig av vördnad för gudarna.
Ett kranium med två meter långa hårtestar.
Rester av hud spänd över kindknotorna.
Underkäken saknas.
Stum. Genom århundraden.

Eller.
Ur djungeln höjer sig berget. Majestätiskt.
Urubambafloden dånar hela natten.
Människorna firar födelsen. Tills solen går upp.
Motas motvilligt in till midnattsmässan.
Likgiltiga går de tillbaka ut på torget.
Barnen slåss.
Här finns ingen kärlek.
Gudlöshet och gathundar.
Gatubarn och gatuförsäljare.
Priset är lågt.
Barnet slår med stenen. Skrattar.
Skapa ett rike i det meningslösa.
Lyfta stenen över floden upp på berget.
Över den vajande hängbron.

Där!
Den heliga staden som legat dold i sju sekel.
En kolibri flyger snabbt genom synfältet.
Kondorens tunga vingslag. Seglar över ruinerna.
Vattnet silar fram ur marken -
faller i bassäng efter bassäng.
Inkan blir buren till de varma källorna.
Möter ingens blick.
Talar inte.
Ingen eufori.
Metodiskt, obönhörligt.
Oupphålleligt.
Alla vet sin plats.
Han är solens son.
Gröna färgsjok. Blå. Guld. Blod.
Matthet när blodet runnit ut.

Chokladbruna berg slingrar sig fram.
Torr jord.
En påle som plog.
Fadern håller.
Sonen på knä.
Barnet sträcker fram händerna med blicken i marken.
Slanten rullar och försvinner i jorden.
Luften är hög.
En spröd gitarrton.
Sträva flöjttoner med starka blåsljud.
Den okuvliga människan reser sig.
Glädjen finns.
De gamla danserna med bjällror fastknutna på de sprättande benen.
Den ostadiga dansen.
Ett steg framåt.
En bit bröd. En palpa. Barnen så nära sin mor.
Hundarna skäller.

En bil utan bromsar. Sprucken vindruta.
Pan-american highway.
Kaktusar.
Korstecken.
Längtan utan förbehåll.
Citronerna faller ur träden.
Bananerna växer på en bakgata.
Mitt hjärta flyger högt.
Skoputsaren sover mot en pelare.
Hans huvud faller.

Vi samlar ihop igen.
Sträcker trådarna och maskan lagas osynligt.
Väven är slät igen.