Påstående - Falska vittnen?
Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga


Vittnen intygar Mormons boks äkthet.

Bibeln talar om att en fråga skall avgöras i 2 eller 3 vittnens namn (2 kor. 13:1; 5 mos 17:6; 19:15; Matt. 18:15-16; John 8:12-29.) Med Mormon bok kommer ett intyg rörande dess äkthet. Totalt fanns det tolv vittnen som på olika sätt intygade att de sett plåtarna och garanterande dess autenticitet.

Det första vittnet var Joseph Smith själv och som nyckelvittne förblev han aktiv i kyrkan fram till sin död. Trots förföljelser, hån och allehanda svårigheter förnekade han aldrig Mormons bok. Han beseglade vittnesbördet om Mormons bok och den återupprättade kyrkan med sitt eget blod i det att han mördades för sin övertygelse.

I förordet till Mormons bok beskriver Oliver Cowdery, David Whitmer och Martin Harris gemensamt hur de har sett plåtarna som innehåller uppteckningarna till det som idag kallas Mormons bok. Ytterligare åtta vittnen intygar också i liknande ordalag att de sett plåtarna.

Oliver Cowdery är, efter Joseph Smith det, viktigaste vittnet plåtarna och han fick bevittna många viktiga delar av återställelsen. Han arbetade som lärare i Palmyra, New York, när han första gången fick höra om Joseph Smith. Oliver Cowdery kände sig manad att åka till Harmony, Pennsylvania, och där bistå Joseph i hans arbete och han började verka som skrivare då Joseph dikterade översättningen från plåtarna. Oliver Cowdery var närvarande vid återsällelsen av prästadömet. Han deltog i organiserandet av kyrkan och blev kyrkans andra Äldste och var med vid många betydelsefulla tillfällen i kyrkans tidiga historia. Han hade således full insyn i alla kyrkans angelägenheter. I april 1838 uteslöts Oliver Cowdery från kyrkan på grund av överträdelser. Under tio år levde Cowdery utanför kyrkan och verkade som advokat, journalist, lärare och politiker i delstaten Ohio. Oliver Cowdery hade, under denna tid i bitterhet över att han inte längre fick tillhöra kyrkan, kunnat göra stor skada. Han hade en framstående position i samhället och att förknippas med mormonismen var inget positivt. Han attackerades vid flera tillfällen offentligt för sin roll som vittne om Mormons bok men han stod fast vid att det han sett var sant. Han återvände senare till de heliga och var vid sin död medlem i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.

David Whitmer var ytterligare ett av vittnena. Han begärde efter en tid sitt utträde ur kyrkan. Inte heller han förnekade någonsin vad han sett. Vid ett tillfälle uppstod rykten om att Whitmer, som vid den tiden var borgmästare i Richmond (i Missouri), hade förnekat att han sett guldplåtarna och detta bekymrade Whitmer till den grad att han publicerade ett brev i NY Times och London Times där han åter bekräftade sin berättelse. I brevet intygade också 21 framstående män att David Whitmer var en man av integritet och gott anseende i deras samhälle.

Vid tiden för Mormons bok tyckning hade Martin Harris en bondgård som han pantsatte för att man skulle kunna producera de första 5000 kopior. Han tjänade som en god medlem under en lång period men avföll till slut från kyrkan. Vid ett tillfälle berättas det att några vänner till Harris försökte supa honom full och få honom att förneka sitt vittnesbörd om plåtarna. Men när de skulle få honom att avsvärja sig vad han hade upplevt, så stod han ändå upp med beslutsamhet och bekräftade att vad han sett var sanning. Flera år senare återvände han till kyrkan.

Flera av de övriga vittnena försvann också från kyrkan, men de förblev alla trofasta i sitt vittne om själva händelsen. Några blev bittra fienden till kyrkan och försökta t.o.m. mörda sina forna trosfränder. Men åter igen - de förnekade aldrig Mormons boks äkthet.

Det kan tyckas konstigt att flera av vittnena försvann från kyrkan. Det var dock hårt att vara mormon i dessa tider. Inte sällan väntade tjära och fjädrar på de heliga och ibland var det värre än så. Det hände att de heligas hem plundrades, kvinnor våldtogs, barn lemlästades och män hängdes. Vart de än kom så möttes de med avsky och hat. Även om vittnena visste att det var sant så var lätt att falla ifrån och återgå till ett lugnare och säkrare liv. Att flera vittnen föll ifrån kyrkan (och i vissa fall blev bittra fiender) men ändå vidmakthöll sina tidigare observationer ökar i själva verket trovärdigheten i deras ursprungliga vittnesbörd.




<< Tillbaka