Påstående - Mormons bok granskad?
Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga

Mormonen vs. Filippos vänner

På Filippos vänners hemsida (http://home.swipnet.se/filippos/granskmb.htm) påstår Håkan Markström att han gjort en granskning av Mormons bok. Han radar sedan upp ett antal historiska tveksamheter och andra frågetecken kring Mormons bok. Som framgår av kommentarerna nedan har Markström, föga övertygande, med tydlig agenda att motbevisa mormonismen, försökt att peka på Mormons boks fel och brister. Sällan har någon gripit efter så många halmstrån utan att uppnå en hållbar argumentation.



Markström skriver:
Om Mormons bok är riktig så måste man ta hänsyn till att de folk som skildras i boken utvandrar från mellanöstern 600 f. Kr till Amerika (jarediterna omkring 2250 f.Kr.) och därmed inte har någon kännedom om utvecklingen i andra delar av världen än Amerika. De utvandrade folket kan alltså bara känna till företeelser som gäller t.o.m. 600 f. Kr i den del av världen som de utvandrat från. Följande delar i Mormons bok är historiskt tveksamma:

1. I 1 Ne 1:13 står Babylon. Babylon är grekiska och står bara i nya testamentet. Babel är hebreiska och står bara i gamla testamentet. Det är märkligt att en jude 600 f.Kr. uttrycker sig på grekiska. Det finns flera ställen i Mormon bok som har grekiska och andra former där hebreiska borde förekomma. T.ex. 1 Ne 11:31 "djävlar" grekiska; hebreiska satan, 1 Ne 11:34 "apostlar" grekiska, 1 Ne 12:16 "helvetets" germanskt ord; hebreiska "Gehenna", 1 Ne 13:3 "nationer" latin, 1 Ne 13:7 "scharlakan" lågtyska, 1 Ne 7:39 "kyrkas" grekiska.

Mormonens kommentar:
I översättning används naturligtvis ord som är kända för den kultur och de människor som är samtida med översättningen. I översättning väljs ord som bäst fångar grundtextens innebörd men samtidigt ger bäst förståelse för den som skall ta del av översättningen. Det är ett gängse översättningsförfarande. I grundtexten torde därmed inte grekiska, latinska eller lågtyska ord förekomma men de kan mycket väl föekomma i en sentida översättning av verket. Vid tiden för Gamla Testamentets tillkommelse var ordet bok okänt. Ändå förekommer just detta ord i Gamla Testamentet. Betyder det att Bibeln måste ifrågasättas?

Markström skriver:
2. I 3 Ne 3:22 står att man använde vagnar år 17 f.Kr. Enligt tillgänglig historisk litteratur har man konstaterat att hjulet inte användes till något annat än leksaker i Amerika, förrän européerna kom på 1500-talet e. Kr.

Mormonens kommentar:
Mormons bok säger inte att det fanns hjul i Amerika. Vagn behöver inte nödvändigtvis betyda den konstruktion med hjul som vi främst avser med begreppet. Mayaindianerna använde sig av en tygförsedd träram som kunde dras framåt på marken. Detta transportmedel med liknande funktion som vagnen skulle mycket väl kunna kvalificera in som forntida amerikanska vagnar. Det kan också nämnas att det Hebreiska ordet för vagn kan översättas på flera sätt. Både som traditionell vagn men även som en bärstol för digniteter.

Markström skriver:
3. Av de djur som nämns i 1 Ne 18:25 , kon, oxen, åsnan, hästen, geten eller stengeten fanns varken kon, oxen, åsnan eller hästen i Amerika på 500-talet f.Kr. Följande står i Nationalencyklopedin om Amerikas kolonisering "Trots antydningar om en kulturfas motsvarande första landbryggan är de säkraste daterade fynden från tiden efter 13 000 f.Kr. Befolkningen beräknas ha ökat snabbt, samtidigt som den intensiva jakten bidrog till att flera djurarter dog ut, däribland mammuten, mastodonten och vildhästen" och om vildhästens utbredning: "Vid istidens slut fanns vildhästar i Europa och norra Asien, från Spanien i väster till Berings sund i öster. Sydgräns var de stora asiatiska bergskedjorna. Vildhästen saknades i Amerika, Afrika, södra Asien och Australien" och om tamhästen "Från 1494 började hästen spridas till Amerika. Vid kolonisatörernas erövringar visades hur effektiv hästen var i strid. Allt fler hästar skeppades över Atlanten, och en betydande hästavel uppstod i Amerika (Källa: Nationalencyklopedin © Bokförlaget Bra Böcker AB 1997)".

Mormonens kommentar:
Det kan idag genom arkeologiska fynd varken bekräftas eller dementeras att hästar (eller vissa andra djur) existerat under Mormons boks tid. Brist på lämningar från hästar och andra djur är inget bevis på att de inte existerat. Även om inga fynd av lejon har gjorts (än) i Israel så utesluter vi inte att denna djurart funnits där. Det hebreiska ordet häst "sus" har betydelsen "att hoppa". Det finns många djur som hoppar. Kan folket på mormons bok tid beskrivit hjorten med ordet "sus"? Det är en möjlighet. Speciellt som det i Mormons bok aldrig anges att hästen använts vid strid eller som dragdjur vilket annars kanske varit självklar.

Markström skriver:
4. Alla citat av Jesaja från kapitel 40 och framåt i Mormons bok måste ifrågasättas då man idag vet att kapitel 40- 55 skrevs under den babyloniska fångenskapen (598 - 538 f.Kr.) och kapitel 56-66 skrevs efter den babyloniska fångenskapen. Den egentliga Jesaja, verksam från 742 - ca 690 f.Kr., omfattar kapitlen 1 - 39. Eftersom de som utvandrade kom till Amerika 600 f.Kr. är det tveksamt att de hade kunnat få kännedom om Jesaja från kapitel 40 och framåt då de troligen inte var skrivna före 600 f.Kr..

Mormonens kommentar:
I själva verket kan man inte med säkerhet säga exakt när kapitel 40 och framåt skrevs. Spekulationerna kring en Deutero- (och kanske också en Trito-) Jesaja är bara teorier. Även om uppfattningen om en Deutero-Jesaja idag är den ledande teorin så finns det forskare som visar på andra förklaringsgrunder till "jesajaproblemet". Den intresserade hänvisas till >> en artikel från FAIR.

Markström skriver:
5. I 2 Ne 24:12 används namnet Lucifer. Namnet kommer från Jesaja 14:12 där djävulen kallas "morgonstjärna", vilket i grekisk översättning blev fosfóros, och på latin återgavs med lucifer. Den latinska översättningen baseras på den grekiska och den grekiska översättningen började göras på 200-talet f.Kr., alltså flera hundra år efter att de som skrev plåtarna till Mormons bok hade utvandrat. Författaren till denna vers måste ha levt efter 200-talet e.Kr. och känt till den latinska översättningen.

Mormonens kommentar:
Åter samma argument som det första påståendet. En översättning görs för nutid, inte svunnen tid.

Markström skriver:
6. Mormons bok förutsäger Jesus använder den namnet Kristus. Kristus kommer från grekiska christós som är en översättning av det hebreiska Messias. De tidigaste skrifterna av nya testamentet som är skrivet på grekiska är från ca 70 e.Kr. Författarna av alla ställen där Kristus används måste ha känt till att nya testamentet är skrivet på grekiska. Den form "Messias" som utvandrarna kunde antas känna till används t.ex. i 1 Ne 10:4. Egna "reformerad egyptiska" namn används t.ex. i Eth 15:8, Al 18:13. Det finns flera ställen i Mormons bok där grekiska formen har använts i stället för den naturliga hebreiska. Se punkt 1.

Mormonens kommentar:
Gäsp... Åter samma argument som det fösta påståendet. Det ursprungliga namnet som Mormons boks profeter fick uppenbarat för sig var säkert något i form av "Yeshua Messiah" men för att öka läsbarheten och förståelsen, så som man gör i de flesta översättningar, så har namnet översats till Jesus Kristus.

Markström skriver:
7. Fader Vår avslutas i Mormons bok med versen i 3 Ne 13:13 med orden "ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet, amen". Detta har alltså uttalats i Amerika 34 e. Kr. Dessa ord avslutar inte Fader Vår i Bibeln. Kommentaren i den svenska bibelöversättningen är till Matt 6:13 "det onda Annan möjlig översättning: "den Onde". - Den avslutande lovprisning som i kristen tradition följer efter dessa ord finns endast i sena handskrifter". Dessa sena handskrifter är från 100-talet e.Kr. För att denna vers ska ha kunnat hamna i Mormons bok måste författaren levt efter 100 e.Kr. och känt till tillägget.

Mormonens kommentar:
Traditionellt inom kristenheten har orden "ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet, amen" avslutat bönen Fader vår. På senare tid har detta avslutande tillkännagivande ifrågasatts och uteslutits i de flesta moderna versioner av Nya testamentet. Dock finns det inga bevis för att Jesus inte yttrat dessa ord. Frasen återfinns i de flesta grekiska handavskrifter och i tidiga engelska versioner av Nya testamentet. En majoritet av de grekiska manuskripten, liksom syriska, koptiska och latinska versioner innehåller Jesu avslutande ord till bönen Fader vår. Det äldsta vittnet om frasens äkthet kommer från Didache (också känd som De tolv apostlarnas lärdomar) som är en forntida katekes daterad till strax efter 100 e.Kr. Den innehåller en variant av Fader vår och avslutas med: "för din är makten och härligheten för evigt Amen". Den intresserade hänvisas till >> en sida som diskuterar bibelöversättningen KJV.

Markström skriver:
8. I Al 16:13 står det "Alma och Amulek gingo omkring och predikade omvändelse för landets invånare i deras tempel och i deras helgedomar och även i deras synagogor, vilka hade blivit uppförda efter judarnas byggnadskonst". Synagoga kommer från grekiskan synagogé och betyder församling men kom att användas på de judiska församlingslokalerna. All användning av grekiska namn och uttryck i stället för hebreiska eller egyptiska i Mormons bok bör granskas då de hellenistiska perioden inleddes efter slaget 333 f.Kr., då Alexander den store erövrade Palestina, och pågick till den romerska erövringen (63 f.Kr.). Bruket av synagogor växte först fram bland de judar som hamnat i förskingringen (diaspora) från den Babyloniska fångenskapen som tog slut 538 f.Kr. De är alltså tveksamt om de som utvandrade till Amerika år 600 f.Kr. överhuvudtaget kände till begreppet synagoga än mindre hur de skulle byggas.

Mormonens kommentar:
Användning av grekiska uttryck är återigen en fråga om översättning men användningen av namn med grekiska rötter kan vara värt att diskutera. Även om den hellenistiska eran kan anses nå sin topp senare än 600 år f Kr så är det onekligen så att det grekiska inflytandet varit märkbart mycket tidigare än så. Ända sedan 1400-talet f Kr var Syrien och Palestina i kontakt med den Egeiska världen och från 700-talet f Kr var grekiska köpmän och mecenater starkt bundna till Egypten med intressen i hela Mellanöstern. Även om Lehi (profeten som utvandrade ur Jerusalem) och hans grupp inte direkt var involverade i handel så kan de inte ha undgått kontakt med, och inflytande från, den grekiska världen då de befunnit sig i Egypten. Angående synagogan så beskriver detta ord samlingsställen för religiösa ändamål. Exakt hur dessa såg ut eller om de liknar dagens eller forntidens (gamla världens) synagogor vet vi inte. Översättningen synagoga motsvarar bäst beskrivningen av religiösa samlingsplatser för de utvandrade israeliterna.

Markström skriver:
9. I 2 Ne 15:12 står "fiolen". Det är osäkert vad för instrument som detta kan vara. Violinen (fiolen) är den yngsta av dagen stråkinstrument (violin, viola, cello och kontrabas) och utvecklades på 1500-talet e.Kr. I Jesaja 5:12 står "psaltare".

Mormonens kommentar:
Är detta ett problem? Är psaltare en bättre översättning än viol? En psalterium är, vad jag förstår, ett medeltida stränginstrument av cittertyp.

Markström skriver:
10. Att lamaniterna, folk från Jerusalem, skulle vara ursprungsbefolkningen till Amerikas indianer verkar sakna stöd i dagens forskning som visar att indianerna och eskimåerna i Amerika har invandrat från Asien via Berings sund under två istider då vattennivån var lägre och en sammanhängande landremsa fanns mellan Asien och Amerika i nuvarande Berings sund. Att det är på senaste tiden man har blivit säker på denna sak syns i Collier's Encyclopedia (amerikanskt uppslagsverk) från 1962, då inledningen av artikel om indianerna visar att man 1962 inte visste var indianerna kom ifrån. Det kan ha kommit några vita till Sydamerika, t.ex. i vassbåtar som Thor Heyerdahl i Ra II har visat, som format den myt bland Sydamerikas indianerna om en vit människa som skulle komma, men detta innebär inte att dessa vita har stått som urfäder till hela befolkningen. De enda vita folk man är ganska säker på har besökt Amerika före Columbus är vikingarn.

Mormonens kommentar:
Mormons bok gör inget anspråk på att den lilla grupp israeliter som utvandrade från Jerusalem ensamma står som urfäder till hela den inhemska urbefolkningen. Kontinenten var naturligtvis redan befolkad och det skedde efter en tid en blandning mellan folken. Dagens forskning kan inte vederlägga (eller bekräfta) Mormons boks påstående att det finns en koppling mellan Lamaniterna (återstoden av israeliterna) och indianerna.

Markström skriver:
11. I 2 Ne 29:6 står "Haven I fått någon bibel, utom den som kommit från judarna." Bibel kommer från medeltidslatinets bi´blia som betyder böcker. Sammanställningen av moseböckerna avslutades ca 400 f.Kr. Sammanställningen av vilka profeter som skulle ingå i Gamla testamentet (Tanak) inleds på 500-talet f.Kr. och avslutas före 200-talet f.Kr. Det yngsta böckerna är från 160 f.Kr. Det slutgiltiga avgörandet om vilka böcker som skulle ingå i Gamla testamentet skedde är 70 e.Kr. Vad som menas med "judarnas bibel" i 2 Ne 29:6 är alltså oklart. Om "bibel" står i grundtexten måste författaren ha levt under eller efter medeltiden för att ha kunna känna till den latinska formen.

Mormonens kommentar:
Återigen en översättning skall fånga andemeningen och vända sig till samtiden.

Markström skriver:
12. I Al 5:28 står "himmelriket". Detta uttryck används endast i Matteusevangeliet i hela Bibeln. Författaren som använder "himmelriket" måste ha känt till Matteusevangeliet.

Mormonens kommentar:
Översättaren måste ha känt till Matteusevangeliet och ansett att detta var det ord som bäst passade bäst för uttrycket som använts i originalet. Eller måste översättaren ens ha känt till Matteusevangeliet? Bara för att ett ord förekommer i en bok diskvalificerar det användningen i en annan?

Markström skriver:
13. I 1 Ne 10:11 används ordet "evangelium". Evangelium kommer från det grekiska ordet euangélion som betyder "glädjebud" eller "budskap (om goda nyheter)". Bruket att använda ordet "evangelium" som beteckning för själva skrifterna började på 100-talet e.Kr. Författaren av denna vers måste ha levt efter 100-talet e.Kr. för att känna till detta.

Mormonens kommentar:
Författaren behöver inte ha gjort det, men översättaren gjorde det.

Markström skriver:
14. I Eth. 3:23 säger Herren till Jared: "Ty se, I kunnen ej hava fönster, emedan de skulle bli krossade". Då Ether skildrar den först utvandringen till Amerika som startade kring Babels torn omkring 2250 f.Kr. måste talet om fönster med glas vara mycket gåtfullt för de inblandade. Glas till fönster började tillverkas ca 100 f.Kr. när glasblåsarpipan uppfanns, vilket gjorde att man kunde tillverka tunnväggiga kärl. Planglas (fönsterglas, spegelglas) tillverkades genom att först blåsa en cylinder som sedan skars upp och planades ut till en skiva.

Mormonens kommentar:
I Ether 2(!):23 talas det om fönster men ingenstans ser jag något om glas eller planglas. Ett fönster i detta avseende är naturligtvis en öppning med luckor eller liknade. Ett sådant hål i skrovet skulle kunna utsättas för stor påfrestning i hård sjö vilket skulle få det att krossas.

Markström skriver:
Om man har läst Bibeln slås man av att när man läser Mormons bok så kryllar det av uttryck som man känner igen ifrån Bibeln (samma sak gäller för alla skrifter Joseph Smith har varit inblandat i). Anmärkningsvärt är att många finns bara i nya testamentet: Här är några exempel från 1 Nephi, första boken i Mormons bok (ca 600 f.Kr. - 570 f.Kr.). 1. I 1 Ne 2:19 står "för … tros skull". Denna formulering finns bara i nya testamentet. Rom. 4:9 "Denna saligprisning, gäller den bara de omskurna eller också de oomskurna? Jag har redan sagt: för sin tros skull räknades Abraham som rättfärdig.". I samma vers "ett ödmjukt hjärta". Matt. 11: 29 "Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ.". 2. I 1 Ne 3:20 står "Guds Ande och kraft". Denna kombinations finns bara i nya testamentet, t.ex. Apostlagärningarna 10:38 "hur Jesus från Nasaret blev smord av Gud med helig ande och kraft och hur han vandrade omkring och gjorde gott och botade alla som var i djävulens våld; Gud var med honom". 3. I 1 Ne 4:6 står "ledd av Anden". Detta uttryck finns bara på två ställen i nya testamentet. I Lukas 2:27 och Lukas 4:1. 4. I 1 Ne 4:26 står "kyrkan". Kyrka och alla varianter av det ordet finns bara i nya testamentet på ett flertal ställen. Även "synagoga" och alla varianter av det ordet finns också bara i nya testamentet. 5. I 1 Ne 5:1 "fylld … glädje. Finns bara i Apostlagärningarna 8:39 "När de hade stigit upp ur vattnet, ryckte Herrens ande bort Filippos, och hovmannen såg honom inte mer; han fortsatte sin resa, fylld av glädje".

Mormonens kommentar:
Först till frågan om uttryck från Bibeln som Joseph Smith använde sig av. Det finns ett uttryck som lyder ungefär så här: "det som hjärtat är fullt av det talar munnen". Är du skriftlärd eller profet så är det naturligt att tala med hjälp av uttryck från skrifterna. Det blir din referensram och när du skriver eller översätter så färgas du naturligtvis av detta. Dessutom är det så att om vi ponerar att Joseph Smith var en sann profet och talade och översatte Herrens ord - skulle då inte Herren uttrycka sig på liknande sätt varje gång, med liknande uttryck och upprepningar?

Den andra delen om att dessa uttryck lånats från Bibeln är återigen är det fråga om att en översättare kan inspireras av sin samtid. Sedan undrar jag var ovanstående uppräkning egentligen skall bevisa. Exempelvis i punkt 5 där det i Mormons bok står "fylld med glädje" och Bibel säger "fylld av glädje". Skulle detta på något sätt kunna bevisa att Mormons bok är ett plagiat av Bibeln? Tveksamt om det kan övertyga ens den mest okunnige.

Markström skriver:
I Joseph Smith vittnesbörd står det: Jag skrev ganska många och genom Urim och Tummin översatte jag några av dem... I 1 Sam. 14:41 (nya översättningen) står det: Därefter sade Saul till Herren: "Israels Gud, varför svara du inte? Om skulden ligger på mig eller min son Jonatan, o Herre Israels Gud, låt då urim komma upp, och om den ligger hos ditt folk Israel, låt då tummin komma upp." Då föll lotten på honom och Jonatan, medan folket gick fritt. I Bibeln är alltså urim och tummin ett slags lotteri genom vilken man försöker utröna Guds vilja. De Urim och Tummin som Joseph Smith använder har beskrivits att de satt på bröstskölden och att de hjälpte honom med översättningen. Bibelns och Joseph Smiths urim och tummin är alltså två olika saker. Vad är det för övernaturligt, magiskt som gör att urim och tummin behövs vid en översättning? Var "reformerad egyptiska" ett övernaturligt språk? Den mest logiska ordningen borde ha varit att Joseph Smith medan han hade plåtarna hade skrivit av dem, vilket också delvis skedde, utan att översätta dem och sedan hade översatt dem så att idag både grundtext och översättning hade funnits att tillgå.

Mormonens kommentar:
Urim och Tummin var inga slumpgeneratorer och inte heller dåtidens lotteri. Även om det finns visst tolkningsutrymme kring detta så kastar ändå andra verser i Gamla testamentet lite mer klarhet över Urim och Tummins funktion. I det forna Israel bars Urim och Tummin av prästerna över bröstplåten och de skulle ge visdom och vägledning från Herren. Urim och Tummin kallades ljus och sanning.

Naturligtvis behövdes något övernaturligt - nämligen gudomlig hjälp - om en oskolad ung amerikan på början av 1800-talet skall översätta en forntida uppteckning skriven på ett ännu okänt språk. Det fanns också en mening med att han inte skrev av påtarna och behöll grundtexten. Han var förbjuden att göra så av Herren, förmodligen på grund av att ränkfulla människor önskade lägga beslag på och förvanska originalet.

Markström skriver:
I "Den återupprättade kyrkan" står "Det språk på vilket den större delen av uppteckningen skrivits liknar inget känt skrivsätt. Författarna kallade det "reformerad egyptiska", det vill säga en variant av ett av de egyptiska skrivsätten. Det kända språk som kanske liknar detta är feniciernas forntida skriftspråk, vilket likaledes utvecklades ur egyptiskan. Man använde hieroglyfer snarare än den skrift som brukades av folket i gemen, vilken var besläktad med hebreiskan." Detta stämmer inte helt med Nationalencyklopedin beskrivning av feniciskan: "Språket skrevs med ett alfabet med 22 tecken som utvecklades i det syropalestinska området ur den egyptiska skriften under perioden 1700-1200 f.Kr. Alfabetet innehöll endast konsonanttecken, men ett par av dessa användes även för att ange ljudande vokal." ..."Liksom hebreiskan hade feniciskan ingen kasusböjning; de båda språken stod varandra nära även i ordförrådet. (Källa: Nationalencyklopedin © Bokförlaget Bra Böcker AB 1997)" "Reformerad egyptiska" och feniciska liknar inte alls varandra. Hebreiska och feniciska liknar varandra både i skrift och språk. Varför feniciska överhuvud taget nämns i "Den återupprättade kyrkan" är oklart. Språken som professor Charles Anthon säger att plåtarna är skrivna på egyptiska, kaldeiska, assyriska och arabiska. Om Mormons bok är skrivet med hieroglyfer så kan inte professor Charles Anthon uttalande vara sant. Kaldeiska, assyriska och arabiska har aldrig använt hieroglyfer. Det är svårt att få en klart bild om skrivtecken till "reformerad egyptiska" om man jämför alla uppgifter om detta språk.

Mormonens kommentar:
Vad är själva påståendet eller problemet här? Mormons bok var skriven på reformerad egyptiska. Som man kan sluta sig till är någon form av blandspråk. Boken den "Den återupprättade kyrkan" spekulerar kring detta språk utan att kunna ge några säkra svar. Jag vet inte vad professor Anthon (som inte är medlem i Jesu Kristi Kyrka) har sagt om plåtarna och vad det spelar för roll men faktum kvarstår att ovanstående "fråga" bara är ett försök att förvirra.

Markström skriver:
"And it came to pass". Varför denna text upprepas i sådan omfattning att man har ersatt den med en stjärna på många ställen i den svenska översättningen måste man fråga sig. Kan Gud ha inspirerat en text som blir så tjatig att delar av grundtexten måste ersättas med en stjärna? I Eth 2:17 upprepas "vattentäta" 4 gånger, i den förut citerade Al 16:13 upprepas "i deras" 3 gånger. I 1 Ne 1:20-22 upprepas "till trädet" 4 gånger o.s.v. Joseph Smith upprepar sig också mycket. I Joseph Smith vittnesbörd i stycket "Hans första syn" och början av "Moronis besök" finns följande upprepningar: 1. "att jag inte skulle sluta mig till någon av dem" 2. "att jag inte skulle sluta mig till någon av sekterna" 3. "emedan jag förbjudits att sluta mig till någon av den tidens religiösa sekter" 1. "Ehuru jag endast var en obetydlig gosse, mellan fjorton och femton år" 2. "en obetydlig gosse, litet mer än fjorton år gammal" 1. "jag hade sett en syn" 2. "jag hade haft en syn" 3. "Jag har verkligen sett en syn" 4. "Ty jag hade sett en syn" I avsnittet "Vittnen": 1. "innerlig och ödmjuk bön" 2. "åkallade Gud i innerlig bön" 3. "försänkt i innerlig bön" I Ne 15 syns det att Jesus börjar upprepa sig när han säger ord som inte det finns motsvarighet till i Bibeln. vers 4-5: 1. "lagen... fullbordad" 2. "lagen fullbordad" 3. "fullborda lagen" vers 17 och 21 är nästan exakt lika vers 19-20 1. "för deras missgärningars skull" 2. "för deras missgärningars skull" 3. "till följd av deras missgärningar"

Både Mormons bok och Joseph Smith själv har många upprepningar. Det mest oroande med upprepningarna är att grundtexten är skriven på plåtar som är ett ganska besvärligt material att skriva på. Ju besvärligare ett material är att skriva på desto mer kortfattade blir de som skriver på dem. Ett exempel är runstenarna som inte är speciell mångordiga. De är överhuvudtaget ovanligt att man har skrivit på plåtar under historiens gång. Om det är så att alla dessa upprepningar har gjorts av Joseph Smith vid översättningen har vi idag ingen aning om vad som egentligen stod i grundtexten.

Mormonens kommentar:
Visst är det så att en grundtext, t.o.m. en heligt text, kan redigeras för att öka läsbarheten. Ett forntida kutym att börja varje stycke med "och det begav sig" kan idag anses försvårande för den totala förståelsen av texten. Upprepningar i sig är inget konstigt i varken heliga skrifter eller i redogörelser i nutid. Ovanstående sammanställning är löjeväckande och kan mycket väl bevisa samband mellan Mormons bok och vilken annan skrift som helst..

Till frågan om grundtextens upprepningar och plåtarnas beskaffenhet. Mycket av den heliga skriften ingraverades på plåtar av guld vilket i ren form är mycket lätt att skriva på. Dessutom var språket komprimerat och förmodligen kunde få tecken beskriva vanliga uttryck. Vidare är det så att om Mormons boks författare använde sig av hebreiska eller ett liknande semitiskt språk (vilket var fallet) är faktiskt själva ordrikedomen ett kännetecken för sättet att skriva helig skrift på dessa språk.

Markström skriver:
I Mormons bok är profetiorna mycket exakta om Jesus och alla händelser runt honom. Om man jämför dem med Gamla testamentets profeter så överglänser profeterna i Mormons bok dessa med hästlängder. Inga av Gamla testamentets profeter lyckas ange Jesu namn (2 Ne 10:3), att moderns namn är Maria (Mos 3:8), att den Helige Ande sänker sig ned som en duva (1 Ne 11:27), att Jesus hade 12 lärjungar (1 Ne 12:9) o.s.v. Man lyckas så till den grad att övertyga sin samtid att profetiorna är sanna, att man får syndernas förlåtelse genom Jesu blod, 100 år innan Jesus har sin verksamhet här på jorden (Mos 4:2)! Vad beror denna stora skillnad på? Är profeterna i Gamla testamentet inga profeter?

Mormonens kommentar:
Åjo, profeterna i Gamla testamentet var också goda profeter, siare och uppenbarare. Men olika profeter profeterar för olika folk och tider. Folk som har olika behov och är olika mottagliga för profetens budskap.

Markström skriver:
Mormons bok innehåller kopior från King James bibelöversättning. Detta erkänner även Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Däremot går tolkningar av detta isär mellan mormoner och kritikerna. Mormonerna hävdar att Joseph Smith kopierade från King James version p.g.a. svårigheter att komma på bra formuleringar vid översättningen. Kritikerna ser detta som ytterligare ett bevis på att Mormons bok är uppdiktad. (sedan följer en uppräkning av ett tiotal verser som är samma i Mormons bok och Bibeln)

Mormonens kommentar:
Det är ju skrattretande. Jämför översättning av dödahavsrullarna som utförts på liknande vis där man tagit hjälp av Bibeln vid översättningen. Återigen ett gängse översättningsförfarande som helt plötsligt skall ifrågasättas.

Markström skriver:
Mormons bok har undertiteln "Ännu ett testamente om Jesus Kristus". Om man jämför Bibeln med Mormons bok så är deras tillkomsthistoria helt olika. (Markström gör sedan en uppräkning med skillnader mellan Bibeln och Mormons bok)

Mormonens kommentar:
Ja, självklart finns det skillnader i tillkomsten. Det är väl aldrig någon som hävdat något annat!



Fotnot Saker är inte alltid vad de ser ut att vara. Med god retorik har Filippos vänner försökt att smutskasta en helig skrift. Har de lyckats? Det är upp till läsaren att avgöra!
Mormonen

<< Tillbaka