Uppdaterad  23/8  2006
Kort  historik<<                                   
Hur länge det har bott människor på den rullstensås i Ljungans dalgång, som i dag rymmer  Storhallens by är det ingen som vet, men man kan väl utgå ifrån att byn är mycket  äldre än vad man kan se i gamla handlingar. Fynd på olika platser har visat att det fanns människor i Jämtland redan 6000-7000 år f Kr. Då var det troligen jägarfolk (se länken Jämtl. historia. Den som är intresserad av historia kan här läsa om både förhistorisk och historisk tid i Jämtland. ).  Att  Storhallen är en gammal by det vet vi. (Se länken: "Släkten och gårdar i Storhallen"  nytt)   Byns förste  kände innevånare  var  Guttorm i Agnahal, omnämnd år 1410. Han var född omkring 1380. I kyrkoherde Matts Lings bok "Släkten och gårdar i Bergs socken, Jämtland" är Guttorm upptagen som första namn under Hallen 6 "Grubben", och det finns  fortfarande ättlingar i rakt nedstigande led kvar i byn. Platsbestämningen Agnahal  kan möjligen antyda att byns namn ursprungligen  varit Agnahal.
I Matts Lings bok finns inget nämnt om Guttorms barn, men däremot om en sonson Guttorm i Hallen, som var född ca 1460 och finns omnämnd 1480. I vilken gård Guttorm i Hallen bodde saknas det uppgift om, men däremot finns  det noterat att en av hans söner Mårten i Hallen född ca 1495 var bonde i Hallen nr 1 (Jo-Jans). Ytterligare en son finns omnämnd nämligen Pål i Hallen född ca 1490.

Pilgrimsleden från Hälsingland, den s.k. Kårböleleden, går via Klövsjö över Ljungan vid ett vadställe och genom Storhallen mot Oviken till  Nidaros (Trondheim). Pilgrimsvandringarna började efter slaget vid Stiklestad år 1030  då kung Olav stupade och helgonförklarats ett år senare.. Kan det möjligen vara så att de tidigaste bosättarna i Storhallen var pilgrimer eller är byn ännu äldre ?.
Det kanske inte är en allt för djärv gissning att de första som kom till trakten livnärde sig  på jakt och fiske. Det fanns gott om vilt i skogarna och troligen ett överflöd av fisk i Ljungan (eller vilket namn den nu hade på den tiden). Någon forskning om  hur människor levde fram till 1800-talets slut har väl inte gjorts, men att jordbruket varit byns huvudnäring ända in på våra dagar tillsammans med skogsbruk det senaste seklet är väl helt klart. Under någon period har det förekommit  järnframställning ur myrmalm, vilket resterna av blästerugn och slagghög bär vittne om nere vid Bredmyren.  Den hanteringen har förmodligen inte varit av någon större omfattning  Genom den allmänna folkräkningen 1890 vet vi att byns befolkning vid förra sekelskiftet var mycket större  än nu. Hur mycket framgår av listan Hallen 1890.

År 1905 fick byn eget skolhus. Egen poststation fick man i slutet av 1930-talet. Namnet fram till dess var Hallen, men ändrades nu till Storhallen eftersom det fanns andra byar med samma namn och det därigenom kunde bli förväxlingar.

Några affärer har det funnits. De man närmast tänker på är  Anders Eliassons och Göran Hallkvists affärer. Anders Eliassons affär fanns i Nygården. Den upphörde på 1960-talet.  Göran Hallkvist öppnade affär i bryggstugan på gamla Hallkvistgården på 1920-talet, den flyttades senare ner till den nybyggda fastigheten  vid landsvägen . Den lades ner före Eliassons.
Ytterligare  tre affärer har funnits. Salomonssons, Konsum och Signe Rickmos.

Vägbelysning fick byn hösten 1970.  Arbetet med att gräva, resa stolpar med  ledningsdragning och uppkoppling  utfördes av byns egen befolkning. Detta arbete gjordes ofta efter arbetets slut och ibland i mörker.

Som synes har Storhallen, liksom de flesta byar i Jämtland,  genomgått stora förändringar de senaste årtiondena.  Ännu på 1950-talet forslades timret med häst till vattendragen där det sedan flottades till kusten. Höskörden var i stort sett manuellt arbete. Bilderna visar något av detta.
 Nu  är
jordbruket inte längre huvudnäring,  inte heller  skogsbruket. Flottningen  har upphört.  Nu gäller nya livsvillkor, men glöm inte tidigare generationer, som genom slit och möda skapat den by som i dag är Storhallen.

.