En tecknad bild är en förenkling av verkligheten.

En tvådimensionell gestaltning av verklighetens tre dimensioner.
I sin enklaste form består teckningen bara av en konturlinje. Även om konturen är bruten, fyller vår hjärna i de delar som fattas, bara de mest karaktäristiska linjerna finns med.
Tecknaren arbetar med blyerts, kol, tusch, krita, allt vad han finner bäst. Ofta blandas teknikerna. Man kanske skissar med blyerts eller kol, och arbetar sen färdigt med t.ex., tusch. Vill man bli en bättre tecknare finns det tre sätt att förkovra sig: öva, öva och öva.
Kroki är ett av de bättre sätten att öva teckning. Eftersom vi är vana att se människor ser vi direkt när något är fel när vi ritar av en människa. Ritar vi av en häst måste vi kanske tillkalla en hästexpert för att få veta om teckningen är korrekt.

Här har jag dammat av några av mina gamla krokier, och vill med dem försöka ge några tips om, vad man ska tänka på när man tecknar.

Se allra först till att "ställa" modellen, d,v,s, placera fötterna. Tänk på riktningen, inbördes placering i höjdled (ur din horisont)
Balans; en tänkt lodlinje från modellens tyngdpunkt bör peka inom det område som bildas mellan de yttersta stödjepunkterna som bär upp henne. Annars ser hon ut att ramla omkull!
Den här bilden är också ett bra exempel på "förkortning i bild". titta på armarna som pekar mot respektive från betraktaren!

Jobba med volymer, dela upp modellen i volymer, och sätt samman dessa till en helhet. Var inte rädd för att rita ut volymerna, de går alltid att sudda ut senare om man vill göra en "färdig" teckning.

Hitta de olika riktningarna!
Märk gärna ut dem, som sagt det går sudda senare.

Det gäller att hålla reda på axlar och höftledernas riktning !

Står modellen med tyngden på ena benet, vilande det andra, lutar bäckenet något. För att inte falla omkull, böjer hon ryggraden, och axlarna lutar därför i motsatt riktning mot bäckenet.
"Geometri" avstånden från axeln till höftleden, höftleden till knäleden, knäleden till hälen är ungefär lika långa.
Modellens mittpunkt (i höjdled) ligger någon stans en bit upp på blygdbenet. Huvudet är c,a, 1/8 av kroppslängden.
Detta gäller ofta, men inte alltid! En person kan vara långbent, eller ha lång rygg, litet huvud o,s,v.

Nu börjar problemen! Vi är vana att se människor stående eller sittande. Ritar vi av modellen ur en ovanligare vinkel kan vi inte lita till vad vi "vet", utan tvingas rita det vi ser.
Tag en linjal e,d, till hjälp. Håll den med rak arm framför dej, och titta efter vilken del av modellen som hamnar ovanför en annan del. Titta på olika delars inbördes höjdskillnad, mät eller måtta in bredd i förhållande till höjd. försök på så sätt hitta och markera delarnas läge på papperet.

Vid modellteckning gäller det att rita snabbt, ingen modell orkar vara i stillhet mer än 20 minuter åt gången, stående kanske bara 5-10 minuter. Ett krokipass läggs oftast upp så att man gör 10-20 snabba teckningar, där modellen står 3 till 5 minuter. När man sen "värmt upp" låter man modellen sitta längre pass, så man hinner arbeta mer med volymer och skuggningar.

Skriv en rad!